Järnvägen under andra världskriget - 1942

Vissa webbsidor innehåller flera handlingar och följer därför inte alltid tidsordningen fullt ut

1942

Odaterad skrivelse om samtal med tyske transportofficeren Maenss kring tre frågor: Januari 1942

Transporter till särskild vinterutbildning i övre Norrland och Jämtland kommer att kräva neddragning av transitotrafiken

Transitering Haparanda - Gällivare - Haparanda sker normalt i militärtåglägen med maxhastighet 60 km/h. Men när inga godsvagnar medförs kan man köra 80 km/h och undvika extra bevakning av stationer för möten. Tidpunkt för utspisning i Gällivare bör alltid vara 6.40, vilket skall meddelas till järnvägsrestauranten.

Utrangerade Ta- /Tb-lok säljs till Finlands Statsjärnvägar.

Rapport från Hufeisentransport Storlien - Riksgränsen: Kalla och skräpiga vagnar, frusna klosetter - "under SJ värdighet". Och utspisningen borde regleras så att inte samma soppa på rotfrukter serveras i Östersund, Arvidsjaur och Gällivare. 

Beredskapslok och ånglok som frigörs genom eldrift Jörn - Boden: 1938 - 1941 har 76 lok som var förslitna och avställda uppreparerats för att bli s k "beredskapslok". Tio av dessa (littera B) har också fått anordningar för anslutning till stationära elektriska ångpannor, detta för att snabbt kunna sättas in vid spänningslöshet. På grund av högtrafiken har dock både beredskapsloken och andra avställda ånglok åter satts in i ordinarie trafik. Från den 1 mars 1942 frigörs emellertid 14 ånglok genom elektrifiering Jörn - Boden. 

Önskemål från Tyskland:
1. Lossa tankbåt i Göteborg eller Malmö, antingen till tyska tankvagnar eller (hellre) till stationärt lager.
2. Undantagsvis få leda om tyska transporter mellan Oslo och Trondheim via Sverige. Detta borde enligt SJ godstrafikbyrå gå bra.

Isen riskerar att blockera Åbo hamn. Tyska transporter av trupper och förnödenheter behöver svensk isbrytarhjälp, alternativt lossa i t ex Trelleborg eller Ystad och transportera på järnväg till Haparanda. Transporter av sårade och sjuka kan behöva gå med lasarettståg till sydsvensk hamn och där omlastas till tyskt lasarettsfartyg (istället för i Åbo).  Svar: Sveriges isbrytarresurser är begränsade. Järnvägsnätet är hårt ansträngt och klarar knappast ytterligare transporter. Tyska krigsmakten har "betydande reservlager" i Luleå - används i första hand dessa!   SJ godstrafikbyrå: Vi har redan åtagit oss transportera spannmål från hamnar i Sydsverige till Finland.  Därtill alla stora svenska militära transporter under närmaste tiden. 

Tyske transportofficeren: Den 23 januari gick ett tåg med 30 ammunitionslastade vagnar från Köpenhamn via Malmö, och kom fram till Haparanda den 29 januari. I en av vagnarna fanns ursprungligen tolv bomber, men vid ankomsten endast elva. Kan en bomb ha stulits under transporten genom Sverige?

Februari 1942

I de tyska transporttågen får medfölja endast uniformerade medlemmar av krigsmakten, samt enstaka civila resande som är tyska medborgare. Inga andra. Därmed vill Sverige hindra att norska medborgare tvingas medfölja. Svenska passkontrollanter och kontrollofficerare skall också se till att inga krigsfångar eller civilfångar medföljer.

Varmgångna tyska godsvagnar

Antalet permissionsresor från Norge till Tyskland har tillfälligt minskat. Issvårigheter kan vara en orsak. Om man räknar med att en permittent återkommer till Sverige 17 dagar efter att han lämnat Sverige i riktning söderut så finns likväl samtidigt cirka 18 tusen permittenter från Norge i Tyskland.

Överläggning med ASEA och Elektromekano. Kan lokleveranser påskydnas genom att låta Elektromekano i Helsingborg tillverka motorer? Tveksamt; företaget saknar vissa nödvändiga maskiner, och Helsingborg kan från militär synpunkt vara en olämplig plats. Västerås är dock också ett eftersökt bombmål. Transformatorolja, stålgjutgods och rullager bristvaror. Det är enligt ASEA inte verkstadsarbetet som tar tid utan förhandlingar mellan parterna, framför allt vid nykonstruktioner. Leveranstiden för D-lok klarar man.  Transformatorolja kan lånas från Vattenfall. ASEA förbereder motortillverkning även i Ludvika.

Stins Storlien: Hinner inte kontrollera att ammunition i Wehrmachtgut-vagnar är lastad på säkert sätt. Kan inte tullen göra detta när de ändå kontrollerar godset i varje vagn? Militärpersonal finns på platsen och kan hjälpa till. 

CIWL-vagnen CSR 2625 (?) hade gått i tyskt sjukhuståg och togs in på huvudverkstaden Tomteboda för reparation. Då hittades divese handlingar kringströdda på golvet. Från Oslo undras om även en väska kvarglömts.

Tyska legationen: Kolläget vid NSB är mycket kritiskt. SJ ombedes forcera tillhandahållandet av vagnar för utlastning från tyska lager hos Ringblom & Co i Härnösand.

Tyska legationen: Den 26 februari gick ett tåg med 48 vagnar till Narvik. Lasten utgjordes av fordon och utrustning. Svensk järnvägspolis skulle åtfölja och bevaka tåget. Vid ankomsten till Narvik konstaterades att inbrott skett i en stor del av bilarna och föremål stulits. På en lastbils vindruta var klistrat ett anslag med texten "Leve Norge, leve Ryssland, leve Britannien" och därunder "Hitler" plus en döskalle. SJ svarade att transporten visserligen av misstag var obevakad på vissa sträckor, dock föga troligt att skadegörelse och stölder skett under färden genom Sverige.

Tyska legationen: Tre tusen ton fisk skall transporteras från Trondheim till Göteborg, där kylutrymme har hyrts. SJ ombedes tillhandahålla hundra kylvagnar per vecka. Omloppstiderna bör kunna hållas så korta som fyra - fem dagar. Bergslagsbanan är beredd att genast återsända vagnarna efter lossning. 

Mars 1942

Fisk från Trondheim (Drontheim) till Göteborg: Brist på kylvagnar eftersom de måste användas som varmvagnar. Men kanske när det blir mildare? UD överlåter åt SJ att bestämma detaljerna. Fisklukten blir "hart när omöjlig att få bort" anser godstrafikbyrån, så "en synnerligen kraftig hyra" bör tas ut. 

Även från Narvik skall fisk transporteras till Tyskland. Cirka 50 lastade fiskvagnar väntar i Narvik. Tyske transportofficeren ber SJ att varje dag transitera 15 fiskvagnar Narvik - Helsingborg - Köpenhamn. Danska statsbanorna DSB accepterar 15 sådana vagnar per dag. DSB har infört en spärr för mottagning av civilt gods, men fisktransporterna räknas som krigsmaktsgods (Wehrmachtsgut).

Extratåg Torneå - Krylbo - Hallsberg och Krylbo - Stockholm C - Oslo den 13 - 15 mars. Salongs- och restaurantvagnar. Företräde framför andra tåg. Länsstyrelser och poliser underrättas.

Tillförsel från Tyskland till Trondheimsområdet: Upp till tio vagnar per dag.

Varmgångar i tysk ångfinka (Skästra, troligen oljebrist) och i vagn lastad med minor (Morshyttan, enligt Sprängämnesinspektionen troligen överbelastning)

Merkblatt für deutsche Urlaubertransport auf schwedischen Gebiet - instruktioner för permittenter och deras transportledare. Förslag från tyske transportofficeren. Urstigning endast tillåten vid längre uppehåll på vissa stationer, och då skall skor och mössa vara påtagna samt knappar knäppta. Personer som inte tillhör tyska riket får inte färdas med tågen. De tyska stationsofficerarna på färjestationerna i Trelleborg och Helsingborg har här det militära befälet över hela transporten. Stationsofficeren understöds av ett antal högre (portepee) eller äldre underofficerare. Vid en full Oslotransport, cirka tusen man, behövs cirka 30 sådana underofficerare. Bagage tillhörande civilpersoner och officerare (andraklassresenärer) transporteras av svenska bärare kostnadsfritt från färjeläget till resgodsvagnen och omvänt.     SJ militärbyrå föreslår tillägg om bland annat "hundar och andra levande djur"

Städning, rengöring, vattenförsörjning mm i specialtågen för tysk militär skall kontrolleras av tjänsteman (lägst stationsskrivare) som ibland medföljer tågen. Rapporter från sådana kontrollresor april - juni 1942.

April 1942

Deutsche Gesandschaft: Urlaubsverkehr zwischen Norwegen und Deutschland: Från den nionde april skall all kapacitet i permittenttågen söderut åter utnyttjas. Från Narvik kanske fullbeläggningen dröjer något eftersom matarskepp inte genast är tillgängliga. Dock blir det minst lika många permittenter mot Tyskland som i nordlig riktning.  

Tyske transportofficeren önskar efterforskning av bensinlastade tankvagnar som överlämnats till SJ i Charlottenberg för vidare transport till Narvik. På grund av varmgång mm har vagnarna inte kommit fram till Narvik.

Olämpliga järnvägspoliser i Kirunaområdet. Lämnar kruttåg utan bevakning. En järnvägspolis somnade på tåget och följde med in i Norge (och tillbaka). SJ avskedade mannen och varnar statspolisen eftersom den avskedade "är känd för utpräglade kommunistiska sympatier".  En bevakningsförman har "fällt olämpliga yttranden angående våra resurser att hejda eventuella tyska angrepp" - upprepas sådant kommer det att "föranleda omedelbart entledigande". Totalt sex bevakningsmän har avskedats på grund av opålitlighet (en av dessa även p g a fylleri). Två bevakningsmän avskedades på grund av otillräckig kroppslängd.

Tyskt tåg Haparanda - Narvik stoppades i Kiruna för kontroll. En vagn visade sig innehålla 9 kulsprutor, 4176 sprängkapslar, 163 handgranater, 178 gevär mm mm. Vagnen kvarhålles av tullkammaren. Ytterligare transporter, som uppgavs gälla Pioniergerät för väg- och järnvägsbyggen innehöll vapen och ammunition. Vagnarna kvarhålles. "Svenska myndigheterna djupt upprörda över dessa försök till smuggling". Tyske transportofficeren beklagar vid träff med SJ-representant, där man även tar upp frågan om hästskotransporterna mellan Trondheim och Narvik. För att avlasta Inlandsbanan borde godstransporterna gå med elektrisk drift via Bräcke och Boden. Persontransporter skulle dock även fortsatt ledas via Inlandsbanan, liksom godstransporter där tyskt följemanskap ansågs nödvändigt.

Vintersvårigheter i Norrland 1941 - 1942. Föredrag av Tor Gane. Bilagor.

Ändringstryck 1 till "Sammanställning över anordningar mm i specialtågen".

Tyske transportofficeren: En transport med pansarvagnar, ammunition mm är på väg från Tyskland till norra Finland. Skadegörelse och stölder har på senare tid vid upprepade tillfällen förekommit. Därför önskas att tysk personal (en officer, en underofficer och fem man) åtföljer transporten på hela sträckan genom Sverige. Dessa kan inhysas i samma BC-vagn som den svenska järnvägspolisen. Omvägen genom Norge bör undvikas. SJ:s svar enligt påteckning: Endera tysk personal och via Oslo, eller raka vägen men utan tysk personal.  

Två tyska sexaxliga vagnar med tung last avkopplades i Krylbo efter varmgång. Polisman medföljde tåget, men man hade även behövt en järnvägsman som kunde svara för smörjning.

Maj 1942

Utlåning av lok och vagnar till Tyskland? Nej, cirka 60 lok och 240 vagnar används redan för tyska transporter. Möjligen kan några utslitna ånglok avvaras.

Tyske transportofficeren: Efterforskning av 14 vagnar med marinutrustning, destinerade till Haparanda/Torneå. Ännu 19 dagar efter ankomst till Trelleborg tycks vagnarna finnas kvar i Sverige. Även fråga om 22 ammunitionsvagnar till Narvik. I varje fall de sistnämnda hade dock enligt SJ passerat Riksgränsen tre - fyra dagar efter avfärd från Helsingborg. Och vagnarna med marinutrustning var adresserade till Narvik, inte Haparanda/Torneå. De passerade Vassijaure gränsstation fyra - sex dagar efter ankomst till Trelleborg.

En järnvägsman har stulit sprit och cigaretter från Hästskotågens kantinvagnar. Även tillgripit en flaska punsch i en personvagn "där officerarna lågo och sovo."

130 finska militärer befordrade från Oslo till Haparanda. Utspisades i Charlottenberg, Kil och Boden S; räkningar sända till finska legationen, men Järnvägshotellet i Charlottenberg hade ännu inte i november fått sina 217.80

Två personbilar transporterades från Helsingborg under presenning på en öppen godsvagn av typ R Stuttgart. Vid ankomst till Torneå visade det sig finnas hål i presenningar och bilfönster. Reservhjul, bensin mm hade stulits. 

Tyskt stenkol har lagrats i Gammelstad (Luleå) i avvaktan på transport till Narvik. Nu föreslås istället lagring söder om lokstallarna på Svartön. Mera lätthanterligt, dessutom anser länsstyrelsen att "för den allmänna opinionen märks ett förråd på föreslagen plats avgjort mindre än förrådet vid Gammelstad" [skrivelse från länsstyrelsen till UD den 30 maj]

Frågor från brittiska legationen och svar från SJ - olika uppfattningar om den tyska transiteringen genom Sverige.

Juni 1942

Transitotrafiken diskuteras med brittiska representanter. Brittisk legationspersonal i Sverige har noterat vad de anser vara otillbörliga transporter av krigsmateriel och förstärkning av de tyska trupperna i Norge. Ett misstänkt rödakorståg hade observerats i Laxå - soldaterna läste och rökte. Inga bandage syntes. Utrikesrådet Söderblom förklarar att det hela är legalt och väl kontrollerat. Svenska godsvagnar som hyrts ut till Tyskland används för att transportera kol till Sverige. De vagnar som användes för oljetransport från Rumänien har återvänt till Sverige.  

Sjöfartskontrollen - förbjudna områden, bevakning av handelsfartyg mm. Ingen uppenbar järnvägsanknytning.

Transittrafik för Tyskland - polisiära insatser

Eventuell utlåning av ånglok till Tyskland (SJ- och EJ-lok).  Några lok redan utlånade till NSB. Förslag: I första hand låna ut lok som nu används för tyska transitotransporter på Storlien- och Haparandabanorna. På Österund - Storlien används cirka 2 lok för sjukhus- och permittenttåg, ca 3 lok för Wehrmachtsgut. På Boden - Haparanda 0,5 lok för sjukhus- och permittenttåg, ca 6,5 lok för Wehrmachtsgut. Därtill cirka 10 lok för transitotrafik på Inlandsbanan och 3 ånglok för Wehrmachtsgut på Sundsvall - Ånge (elektrifierad senare under 1942).

Utrikesrådet Söderblom:  Den tyska transitotrafiken måste regleras för att inte hindra svenska transporter av ved, fodercellulosa och för militära behov. Den civila trafiken har redan begränsats, och nu "har det blivit nödvändigt att i viss utsträckning även taga itu med den tyska trafiken". Transitotrafiken för den tyska försvarsmakten omfattar inemot 3000 godsvagnar per månad; per tonkilometer mellan 10 och 20 procent av de svenska järnvägarnas totala trafikarbete. Stora variationer gör transitotrafiken svårhanterlig. Exempelvis var det i december 1941 cirka 30 vagnar som transiterades Charlottenberg - Riksgränsen, i april 1942 700 vagnar. På tysk sida har man "ådagalagt förståelse för de svenska önskemålen". 

Specialtåg för tysk militär: Tidtabeller ändras.

För permittenttransporter mellan Trelleborg och Sassnitz sätts bilfärjorna Marsk Stig och Isefjord in för att avlasta personfärjorna

Tyska transporter genom Sverige: Oljetransporter främst Charlottenberg - Narvik, ofta i läckande tankvagnar. Mycket gods avsett för Finland går först till Norge. Önskvärt att det istället leds direkt till Finland. Överenskommelse bör träffas med Tyskland om att maximalt 800 - 900 godsvagnar per månad transiteras från Tyskland till Norge. Av dessa kommer troligen cirka 500 att vara lastade med krigsmateriel. Permittenttrafiken bör regleras så att det inte kan uppstå överskott i riktning norrut.  

Ett tåg med Wehrmachtsgut spårade den 25 juni ur i Vegeholm. Godset omlastades.  Vid ankomst till Rovaniemi saknades enligt tyske transportofficeren 226 flaskor Cointreau, 130 flaskor Benediktiner-likör och 10 flaskor rödvin. Nio flaskor återstod, samt ett antal tomma lådor. Transportofficeren misstänkter att godset försvann under omlastningen - trots tull- och polisbevakning. SJ menar att flaskor gick sönder vid urspåringen, men att samtliga hela flaskor packades i 44 tomlådor som anskaffades av Dragarelaget och lastades i tre olika svenska vagnar. I Rovaniemi hade man nog bara tittat i en av dessa vagnar. Urspåringen berodde på axelbrott [SJ redogörelse för säkerhetstjänsten 1942, sid 35] 

Avgiftshöjning för permittenttransporter, sjukhuståg mm från och med juli. Dock fortfarande stor rabatt (gruppresor). .   

Juli 1942

Vid Boden Södra har vaktposter stulit 27 flaskor champagne ur en vagn på väg mot Torneå. Ett par lågskor och en kulört skjorta har också stulits, men tjuvarna omhändertogs och åtalas vid krigsrätt. Cirka 40 flaskor champagne hade nog stulits ur vagnen redan under dess tidigare färd genom Sverige.  

Riskhantering för ammunitionslastade vagnar som kommer till Helsingborg från Helsingör: Färjorna kan endast överföra ett fåtal vagnar på varje tur, därför anhopning av vagnar i Helsingborg. Brittiska flygplan fäller minor över sundet, minorna kan av misstag träffa godsbangården, som även är utsatt för projektilnedslag från tyskt luftvärn samt störtningar. De brittiska flygföretagen sker endast under den mörka delen av dygnet, därför ändras rutinerna nu så att inga vagnar med explosiv last tas emot mellan kl 16 och 04.

Transitotransporterna för tyska krigsmakten hindrar den svenska trafiken och volymerna varierar kraftigt över tid. Tyskland eftersträvar utjämning, kan däremot inte avstå från transporter Charlottenberg - Östersund - Trondheim; linjen genom Norge är överbelastad. Läckande tankvagnar skall inte förekomma - de kontrolleras före passage av gränsen mot Sverige.

Genomgång med tyske transportofficeren Maenss: Restriktioner införs för alla transporter, även svensk (civil och militär) trafik. Sverige kan inte åtaga sig transporter i syfte att avlasta de norska järnvägarna. Att blanda in UD eller regeringen hjälper inte Tyskland, kanske snarare tvärtom [odaterad skrivelse]

Transitotrafik av gods för tyska krigsmakten utgör 20 % av de svenska järnvägarnas totala godstrafikarbete uttryckt i tonkilometer. Järnvägarna behövs för vedtransporter, och kolbrist är ett hinder. Sverige önskar att den tyska godstrafiken i varje fall inte ökas, samt fördelas jämnt över året. Tyskland vill dock transitera mera. Från svensk sida påpekas, att uppfyllande av de tyska önskemålen skulle innebära att färjeledernas kapacitet nästan helt utnyttjas för transitering av Wehrmachtsgut. Den trånga sektionen är dock inte färjorna utan järnvägslinjerna i mellersta Sverige. Krylbo - Bräcke är världens hårdast belastade enkelspårssträcka [?]. Trafiken har ökat med 50 % sedan krigsutbrottet. Inga fler tåg kan passera där. För att avlasta bör trafik mellan södra Norge och Nordnorge/Finland ledas över Trondheim istället för Charlottenberg. Tyskland erkänner "med glädje" de svenska järnvägarnas effektiva genomförande av transitotransporterna, och står i tacksamhetsskuld till den svenska järnvägsledningen. Från tysk sida vill man så långt möjligt inskränka transiteringen genom Sverige, men "oavvisliga militära behov" gör att en maxgräns per månad inte är möjlig. De omfattande tyska transporterna av mineraloljor mellan södra och norra Norge är ett problem för Sverige; tankvagnarna är dåliga och läcker olja, och eftersom de går tomma i ena riktningen tar de upp kapacitet. Tyskland saknar tankbåtar för trafiken, men vill gärna chartra sådana från Sverige. Tyskland skall försöka ersätta de omfattande kol- och cementtransporterna Sundsvall/Härnösand - Trondheim med sjötransport. Gods kunde också skickas sjövägen till Göteborg för omlastning till järnväg. Sverige accepterar sådan omlastning förutom för krigsmateriel.   Skrivelser till SJ distriktschefer - före och efter förnyade förhandlingar med de tyska myndigheterna.  Skrivelse till tyske transportofficeren.

Rapport till UD från middag som järnvägsstyrelsen gav för tyska representanter efter förhandlingar kring transitering av gods för tyska krigsmakten. "Det var påfallande, att järnvägsstyrelsens negativa svar på intet sätt påverkat de tyska representanternas älskvärdhet". Major Maenss insåg att de ställda önskemålen varit för höga. Major Meijer såg SJ:s ställningstagande kring möjlig omfattning på transitotrafiken som föredömlig - i Norge försöker man istället pressa fram mer transporter än järnvägarna kan ta emot, vilket orskar trafikkriser. SJ rekommenderar de tyska representanterna att inte nödvändigtvis lyfta frågan till högsta nivå. Infromella överenskommelser har redan tidigare varit möjliga, t ex tåg via Charlottenberg för att avlasta linjen Oslo - Trondheim. 

Transitotrafiken måste begränsas. Inga tankvagnar.

Utrikesdepartementet: Järnvägsstyrelsen erbjuder tranport av i genomsnitt 60 vagnar Wehrmachtsgut per dag från Tyskland till Norge/Finland. Juli 1941 - juni 1942 var genomsnittet per dag just 60 vagnar, sedan cirka 100. Tyskland vill gärna transitera 50 vagnar per dag [färjetrafiken klarar dock maximalt 120 vagnar per dag - förutsatt att inga civila transporter släpps fram]

Koltransporter Luelå - Narvik: Problem med lossning i Narvik lösta. Kommunikationen mellan SJ och tyska myndigheter dock ej optimal?

Augusti 1942

Sex vagnar med lufttorpeder [robotar] Trelleborg - Narvik blev ungefär 30 timmar försenade. Detta berodde bl a på att man försökte optimera vagnvikten per tåg.

Från och med den 1 augusti gäller nya föreskrifter för reglering [begränsning] av trafiken med Wehrmachtsgut.

Transporter av transitogods: Styrelsen har bestämt att transitogods inte får befordras med ordinarie direkt- eller fjärrgodståg. Detta har medfört att ordinarie fjärrgodståg ställs in och extratåg körs istället, vilket förrycker lokpersonalens tjänstgöring och kräver ökad bevakning av stationer. En del tåg med Wehrmachtsgut är alltför tunga för att från Långsele och norrut dras av Dg-lok. Om lok typ Of eller annat lämpligt lok saknas kopplas då en del vagnar bort och körs med nästa tåg.

Trafikmissöden vid Björneborg och Skutskär den 9 augusti medförde behov av omedelbar begränsning av Wehrmachtsgut från Charlottenberg. Sådana begränsningar meddelas till tyske transportofficeren (TO), men av praktiska skäl underrättas ibland NSB genast och TO informeras senare. TO menar att han redan tidigare begränsat godsmängden via Charlottenberg, dessutom bör ändringar adresseras till TO för vidare bearbetning, och inte direkt till NS. 

Salongsvagn med tysk major medföljde permittenttåg Narvik - Storlien. Landsfiskalsassistent i Kiruna var ej förvarnad och tänkte koppla av vagnen, men fick veta att Militärbyrån medgivit transporten. Nu undrar assistenten om det är Kungliga Utrikesdepartementet eller Militärbyrån som beslutar om genomresetillstånd.

DR intresserade av att förse tio fältpostvagnar med svenska boggier med rullager. SJ har dock inte tillräckligt stor reserv av sådana boggier.

Betr: Verwendung deutscher Spezialwagen. Baracker transporterade från Hultsfred till Narvik på tyska låglastvagnar. Återsänd snarast vagnarna till Tyskland istället för att använda dem internt i Sverige eller för transporter Sverige - Norge, något som alltför ofta förekommer.

Strödda iakttagelser i samband med resa till Torneå och Narvik: Efter förhandlingar om transitotrafiken gjordes en resa där den tyska delegationen var järnvägsstyrelsens gäster. Tyskarna är pessimistiska när det gäller krigsutgången. Uppgifterna växer den tyska ledningen över huvudet, och högre chefer saknar förståelse för transporttjänstens betydelse. De tyska styrkorna i Nordnorge förstärks, och permittenttrafiken genom Sverige (tre tåg ā 450 man per vecka) medger nu permission högst var tolfte månad (tidigare var nionde månad). Malmbanan har inte "permanentbelagts" för att kunna nyttjas som bilväg, däremot har ballasten kompletterats. Ofotbanan trafikeras med tolv tåg per dag, varav 8 - 9 från Sverige (4 malmtåg, 1 koltåg, 1 persontåg, 1 permittenttåg, 1 - 2 tåg för Wehrmachtsgut). Hamnen i Narvik har mycket begränsad kapacitet för mellanlagring, och detta ger stort beroende mellan sjö- och järnvägstrafik. Tyska myndigheter i Narvik vill att permittenttåg expedieras på dagtid; svårt att härbärgera väntande permittenter under natten. Tåglägena styrs av att färjeleden över Stora Bält kan trafikeras endast i dagsljus. Saken skulle lösas om tågen gick via Boden istället för över Inlandsbanan. Sverige skyller på elektroloksbrist, "vilket i detta sammanhang utgör en väsentlig överdrift" - lämplighetsskäl är avgörande. Brist på kol och livsmedel i Narvik. 450 serbiska krigsfångar har dött av fläcktyfus i Narvikstrakten, och rykten har förekommit om fläcktyfus i Hundalen - Björnfjell.    Major Maenss tackar GD Dahlbeck, Militärbyråns chef baron Wrede och hans efterträdare von Horn. 

Rapport från kontrollresa Östersund - Gällivare - Östersund: Vagnarnas rengöring sköts delvis av medföljande tågstäderska. Slarv med vattenfyllning (karaffiner) i Arvidsjaur. Flestavade anslag om risk för skogsbrand. "Resan genom Sverige är så lång och medför så många möjligheter till just nu olämpligt studium av vårt land", vilket inte bör underlättas genom kartor i vagnarna. Kartorna togs därför ned. Synpunkter på ångvärmen, placeringen av den svenska köksvagnen och den norska kantinvagnen, bevakning vid rastuppehåll mm. En tysk soldat hoppade av, troligen när tåget gick sakta i stigning. På sådana sträckor bör kontrollpersonal och bevakningspoliser vara särskilt uppmärksamma på att ingen lämnar tåget.

Transportkommendanturen i Oslo menar att tyska vagnar som reserverats för koltransport i pendeltrafik Sundsvall/Härnösand - Trondheim vid upprepade tillfällen lastats med annat gods och sänts till Tyskland.  

September 1942

Transiteringarna av både gods och personer måste begränsas, framför allt via Charlottenberg. Kanske sluta ta emot transitogods till Finland - de finska järnvägarna har kapacitetsproblem, så stockningar uppkommer mellan Boden och Haparanda.  Meddelande till tyske transportofficeren: Transporterna Charlottenberg - Narvik/Tornio kommer att begränsas. För transiteringen Tyskland - Tornio kommer SJ att med mycket kort frist införa begränsningar när stockning uppstår mellan Boden och Haparanda. Det är främst ammunitionstransporterna som stockar sig eftersom omlastningskapaciteten i Tornio är otillräcklig. Möjligheterna till vidare transport från Tornio eller Rovaniemi inverkar också.   

På grund av reparation av en färja omläggs permittenttransporterna till och från Oslo mellan den 15 och 23 september till Warnemünde - Helsingör - Helsingborg. Tyskland avser också att ändra avgångstider för permittenttåg (Sonderzüge für Fronturlauber; SF-Züge) till Oslo och Narvik, så att gränspassage kan ske på dagtid.  

Omfattande inhemska transporter av livsviktig natur måste prioriteras. Fr o m den 13 kan maximalt 50 vagnar Wehrmachtsgut per dag tas emot sammanlagt i Trelleborg och Helsingborg. Senaste dagarna har det varit upp till 131 vagnar, vilket ofrånkomligen medför stockningar.

Sedan maj har transitotrafiken söderifrån ökat. Efter direktiv från UD har nu utlösts en "järnvägsteknisk" begränsning. I Trelleborg väntar tungt artilleri på vidaretransport till Bergen och Trondheim. Kanonerna kommer att "i görligaste mån" fotograferas. Ammunitionstransporterna ökar, framför allt till Luftwaffe i Kemi. Från brittiska legationen rapporteras att man norr om Örebro observerat tåg som medförde FIAT-bilar, motortorpedbåtar och 83 man i blå uniform talandes "latinskt tungomål". Utredning  visar att tyska obestyckade motorbåtar, främst servicebåtar för Luftwaffe, transporterats dessa dagar. Inga italienare, men personal från svenska flygvapnet. Italienska motortorpedbåtar har däremot troligen transporterats från Tyskland till Reval, och därifrån via Helsingfors och Viborg till Ladoga.

Tyske transportofficeren: Krigsmaktens försörjning har genom SJ:s begränsningar hamnat i ett mycket kritiskt läge. SJ ombedes att transportera så mycket Wehrmachtsgut som färjorna klarar av. Frontens behov gör inskränkningar omöjliga. Järnvägstransport behövs dock endast för W-Gut som på grund av art eller brådska inte kan transporteras sjövägen. Till Haparanda behövs dagligen ett helt tåg.

Information från Söderblom och von Post på UD: Tyske envoyén Schnurre har lovat följa augustiöverenskommelsen om transiteringsvolymer. I verkligheten ökar dock godsmängden, framför allt ammunition till flygvapnet i Kemi. Borde utan problem kunna sändas sjövägen. Enligt Juhlin-Dannfelt (svensk militärattaché i Berlin) kan de stora tyska transporterna bero på att man befarar ett engelskt-amerikanskt företag mot ishavskusen, kanske med landstigning på ryskt område. Tysk materieltillförsel i så fall bra för Sverige och stärkande för finnarna eftersom den ökar möjligheten stoppa anfall.

PM angående importen av kol från Tyskland. 10 tusen ton per månad som ersättning för transitotrafiken. Ingår dock som en del av de normala leveranserna till Sverige.

Tyske transportofficeren Maenss: Telekommunikationsutrustning [radiomateriel] skall transporteras Trondheim - Narvik via Sverige. Transporten måste oundgängligen åtföljas av minst tre tyskar. Dessa skall självklart vara underordnade den svenska bevakningspersonalen. SJ: Vi har -"ehuru med svårighet" - lyckats frigöra dragkraft för en sådan transport via Inlandsbanan.  Radiostationerna visade sig vara monterade i två lastbilar, och vid transporten envisades tyskarna med att sitta i dessa bilar, trots besked från SJ militärbyrå att detta inte var tillåtet. Tyskarna hade anvisats plats i tjänstekupén och bilarna plomberats. Från UD undrar man varför inte den medföljande svenske järnvägspolisen hindrade tyskarna att bryta plomberingen.   Maenss beklagar; transportledaren har handlat i strid med givna direktiv, Oslo har ombetts sörja för att liknande felgrepp undviks.

Kontroll av genom Sverige transiterad militär materiel: Cirka 50 vagnar krigsmateriel per dag, mest artillerimateriel och ammunition. Artillerimateriel har "för fastställande av eventuella nya konstruktioner" i viss omfattning kontrollerats av SJ militärbyrå och Arméförvaltningen. En mer systematisk undersökning bör vara av militär värde. "Genom en kontroll av materielens art och mängd samt ursprungs- och destinationsort bör kunna utläsas en hel del beträffande tyska truppers organisation och dislokation". 

Specialvagnar med tung last har kommit till Trelleborg. Måste framföras med hastighetsbegränsning. En vagn kan med tanke på axeltrycket troligen inte överhuvudtaget framföras i Norge.      Tungtransporter som föranmälts men utan uppgift om hög totalvikt och axeltryck.

En tysk vagn har använts för transport (för Deutsche Wehrmacht) från Hultsfred till Narvik. Normalt borde svensk vagn nyttjats, men vagnparken är hårt utnyttjad för de omfattande transporterna av bränsleved.

Wehrmachtgut skadas vid transport genom Sverige. På bilar krossas rutor och ringarna skadas etc. Skärpt kontroll krävs vid gränsstationerna.

SJ-skrivelse till UD: Föreslår rutin för godkännande av extra transporter. Koltransporterna över Sundsvall / Härnösand tycks öka trots att Tyskland ställt en minskning i utsikt. Ökade transportbehov bör endast tillgodoses "i mån av tillgång".

Till NSB: Regelbunden transport av kol och koks från Sundsvall och Härnösand till Trondheimsområdet kräver regelbunden lossning och  återsändning av tomma vagnar. SJ har framfört till speditören att NSB önskar viss fördelning av transporterna mellan NSB, tyska krigsmakten och Orkla.

Sovjetregeringen konstaterar att Sverige "genom att tillåta masstransporter av tyskt krigsmateriel och vapen för den tyska armén över svenskt territorium och genom att för dessa transporter ställa transportmedel och skydd till förfogande frångått sin proklamerade neutralitetspolitik". Bara under en månad passerade 75 vagnar med tyska trupper genom Boden på väg mot Finland. Tyska trupper transporteras även sjövägen, och får då hjälp av svenska krigsfartyg. Sovjetunionen presenterar detaljerade uppgifter över transporter av krigsmateriel till Finland. Från svensk sida anser man uppgifterna kraftigt överdrivna. Trupptransporter till Finland via svensk järnväg förekommer efter sommaren 1941 överhuvudtaget inte. Kanske är det svenska trupper man sett - sådana passerade under den aktuella perioden Boden i samband med truppförflyttningar. Enligt internationella konventioner får neutral stat för krigförandes räkning transitera krigsmateriel.  

Helsingborg: Redan på färjan konstaterade tullen att cognac och champagne hade stulits från vagn med Wehrmachtsgut Grenelle - Bergen.

Dispyt mellan svenska militärer och tysk transportledare i Helsingborg. I förebyggande syfte kommer den tyske officeren i fortsättningen inte att användas som transportledare för tyska permittenttransporter genom Sverige.

Generalhauptführerin Ilse Göring och två andra "tyska högre Röda Kors-tjänstemän" skall resa Narvik - Gällivare med permittenttåg och senare samma dag Gällivare - Haparanda med ordinarie tyska transporten.

Oktober 1942

Rapporter från kontrollresor med specialtåg. Saltlake från läckande sillkaggar skadar vagnarna. Ångvärmeledningar i norska vagnar är smala och hindrar ångans genomträngande. Alla 3 kl-kupéer är inte försedda med askkoppar och anslag om rökning tillåten. Vid Lomma springer ungdomar på banvallen (olycksrisk) och kastar äpplen till soldater, vilket ibland kvitteras med att cigarettpaket kastas ut.

Utrikesminister Christian Günther till pressen: Dämpa kritiken mot Tyskland - den orskar problem för Sverige. Förvånande att huvuddelen av svensk press inte tar avstånd från anti-Tysklandsinriktade organ såsom Trots allt! Transitering av varor, inklusive krigsmateriel. Svenskt luftvärn. Ryska ubåtar. Flyktingar från Norge: En del kommunister och kriminella, i övrigt inga farliga element (vilket bl a Dagsposten hävdat). Hjälp till Grekland och Norge. Svensk internationell handelssjöfart försvårad, i stort sett kan endast hamnar i Argentina och Chile angöras. De anhållna polensvenskarna [som hjälpt motståndsrörelsen i Polen].   Bränn handlingen efter läsning eller återsänd den till Folkberedskapen!   

Explosivt Wehrmachtsgut besvärligt för trafiken Boden - Haparanda; måste köra sakta och med krutvårdare ombord

Svensk lokpersonal trakasseras av tysk militärpolis i Kornsjö. Järnvägsmannaförbundet protesterar.

Tyske transportofficeren Maenss påminner om att de provisoriska begränsningarna ännu inte upphävts. Tyskland använder i möjligaste mån sjötransport för att avlasta de svenska järnvägarna. Maenss betonar dock, att om förstärkt tillförsel av gods för krigsmakten blir nödvändig så räknar man med att detta behov fullständigt uppfylls av SJ. 

Nytt upplägg för permittenttrafiken fr o m den 2 november. Permittenter på väg norrut samlas i ett läger i Güstrow [söder om Rostock]. Därifrån sänds de via Warnemünde - Gedser, Korsör - Nyborg eller Sassnitz - Trelleborg - avhängigt av trafiksituationen på de olika färjelederna. Permittenter på väg från Norge förs också till lägret i Güstrow - i den mån de transporteras via Warnemünde. I övriga fall expedieras de i Flensburg respektive Sassnitz. Permittenter till och från Narvik avses transporteras endast via Nyborg - Korsör; på de andra linjerna saknas kapacitet. För att undvika ilastning på natten vore det önskvärt att senarelägga avfärden från Narvik sex timmar. SJ var beredda ändra tidtabellen. Detta hade dock medfört ett långt uppehåll i Korsör, där permittenterna skulle sakna bespisning och tak över huvudet, samt bli ett mål för fienden. Alternativt hade avfärden från Narvik kunnat tidigareläggas sex timmar, men detta hade krävt ytterligare ett tågsätt, vilket SJ inte kunde tillhandahålla. Om transporterna p g a färjeproblem varken kan gå via Warnemünde eller Sassnitz blir restiden förlängd med 24 timmar, detta medför bl a att inga transporter ankommer till Oslo under första dygnet omledningen tilämpas.  

Rikskommissarie Terboven har, trots den svåra trafikbelastningen, fått lov att med sitt extratåg resa Haparanda - Gällivare - Storlien. Terboven underlät att under resan mottaga den medföljande svenske översten. Dessutom framförde rikskommissariatet obefogade klagomål, och Terbovens berusade medhjälpare uppträdde oseriöst i Gällivare.

Två tåg från Helsingborg till Kornsjö transporterade militärbilar av olika slag på öppna vagnar. I dessa bilar hade inbrott skett. De 16 tyska bevakningssoldaterna transporterades tillsammans med svensk bevakningspersonal i en personvagn som de inte fick lämna. De hade därmed ingen möjlighet att övervaka transporten. Det andra tåget bevakades av svenskar. Tyske transportofficeren Maenss vill att den svenska kontrollpersonalen, oavsett om den arbetar på egen hand eller tillsammans med tysk personal, beordras att faktiskt bevaka transporten vid varje uppehåll, så att obehöriga hålls borta.  

Representanter för SJ, tullen, försvaret och UD reste den 29 till Storlien för att titta på den plats precis vid gränsen där general Ljung ansåg att tågen skulle visiteras. Särdeles oländig terrräng kommer att försvåra. Distriktschefens vagn kopplades sedan sist i ett tåg från Trondheim, och man reste vidare till Hoting. Den tyska personalen verkade trött och hade det mycket trångt. Mot Haparanda transporterades 55 man (ovanligt få, normalt cirka 120) och till Narvik 344 man. Därtill några civila, bl a skådespelare. En av de tyska officererna var marinofficer, och berättade att sjötransporter längs kusten genomförs i stor omfattning trots drivminor. Under den tidigare delen av resan hade man talat med chefen för SJ;s fjärde distrikt. Denne ansåg inte att trafikbelastningen på sträckan Krylbo - Ånge var besvärande; den hade varit större under vissa tider de senaste åren. Vid behov kan Ostkustbanan ta emot mer godstrafik, vilket man dock undviker eftersom den banan inte är elektrifierad. Trafiksvårigheterna beror snarare på brist på godsvagnar för trafik i riktning söderut. En ökad tysk godstrafik skulle underlätta, eftersom det då på sydgång blir fler tomvagnar som kan utnyttjas för svensk trafik. Något distriktschefen också nämnt för den tyske transportofficeren Maenss - obra eftersom Sverige försöker få Tyskland att tro att banan är kraftigt överbelastad.    .

November 1942

Sommartiden i Tyskland och av Tyskland ockuperade områden upphör den 2 november kl 03.00. Orsakar en del komplikationer för trafiken. Dessutom tidigareläggs vissa färjeturer i Danmark för att undvika gång i mörker.

Vagnar behövs för transport av fisklådor från Hällefors till Narvik och Trondheim.

Fyra franska krigsfångar upptäcktes vid Helsingborg F, hade rest gömda i tillsynes plomberad sluten godsvagn. 

I Trelleborg finns en person som "på grund av vissa omständigheter" blivit avkopplad från arbete som passkontrollant. Likväl kontrollerar han pass. Anmärkningsvärt!  En poliskonstapel i samma stad fotograferar inom hamnområdet. Bör undersökas!

Vid stora truppförflyttningar I Norge förekommer kamouflerande skentransporter i annan riktning. Eisenbahnbetriebstruppen finns inte i Norge, därmed måste alla transporter organiseras av norsk järnvägspersonal, bland vilka det finns ytterst få nationalsocialister. Militärtransporter kan förberedas endast av två högre tjänstemän vid NSB Hovedstyre. Dessa har lovat förvarna SJ om "påtagliga anfallsförberedelser mot Sverige vidtages". Exempel: Ett telegram med texten Kan SJ tillhandahålla 80 vagnar litt Gi inom 8 dagar över Storlien betyder NSB beordrade uppsätta 40 militärtågsätt för transporter mot Storlien, transporterna börjar tidigast om 4 dagar.    [Gi = sluten vagn för ilgods]

Permittenttåg Helsingborg - Riksgränsen - Helsingborg, önskemål om längre uppehåll i Riksgränsen. Skulle klaras om tågen leddes via Boden, vilket Järnvägsstyrelsen föreslagit. Skulle också tillgodose tyska önskemål om lämpligare ankomst- och avgångstider i Narvik. Om tågen går via Boden ökar också möjligheten att förstärka med extra utrymme för resgods, "framför allt de ominösa sillkaggarna". Dessa kaggar medförs "i sådan mängd och på sådant sätt" att vagnarna skadas och korridorerna belamras.

Tyske transportofficeren: Kapaciteten för permittenttransporter till/från Narvik behöver ökas. Nu kan männen alltför sällan skickas på permission. Om tågen leddes på elektriska linjen via Boden skulle ytterligare 250 - 300 man rymmas i varje tåg. Om tågen måste fortsätta att gå via Inlandsbanan kan man med dubbla lok kanske klara längre tåg? Ett annat och sämre alternativ är att öka antalet tåg per vecka från tre till fyra. Detta ger dock endast ett tillskott på cirka 450 platser per vecka.  

Kungsleden Trelleborg - Sassnitz: Flera färjor utslagna, permittenttrafiken går via Helsingborg. Tyska godstrafiken genom Sverige har minskats. 

Tyske transportofficeren: Trafikläget vid SJ borde nu återigen tillåta daglig transport av 90 vagnar med försörjning till krigsmakten. Var god bekräfta detta, meddela även DSB att det är 90 och inte 70 vagnar som dagligen kan överföras Helsingör - Helsingborg + Köpenhamn - Malmö. Vid behov kanske en tredje daglig färjetur kan sättas in mellan Köpenhamn och Malmö? Kommer godstrafiken över Sassnitz - Trelleborg att återupptas inom överskådlig tid?  Eftersom det för närvarande inte finns stationsofficer i Trelleborg behövs framförhållning. 

Taxorna i Sverige höjs 15 %. Tyskland vill slippa tariffhöjning för permittenttransporterna, och för övrigt har de svårt att få fram valuta. Gunnar Hägglöf på UD påpekar att samma höjning gäller vitala svenska transporter, och att det "ur allmän svensk synpunkt" vore ett intresse, att permittenttrafiken blir "så obetydlig som möjligt". På Trelleborg - Sassnitz är trafiken inställd på grund av ubåtshot. Så snart möjligt sätts Gustaf V (enda disponibla färjan) i trafik igen, men sedan blir lösningen nog (som under första världskriget) att använda vanliga lastfartyg. Svensk järnvägspolis skall nu bevaka alla tyska transporter, därmed kan man avvisa krav på att få sända med tysk bevakningspersonal.

Extratåg ordnas inför julen för transport till Danmark av tusen danskar anställda hos tyska myndigheter i Norge. Färdväg genom Sverige: Från Mon till Malmö och Helsingborg. Tillbaka till Norge i början av januari.

Transitotransporter augusti - november: Bland annat 20 vagnar "Geheimes Nachrichtengerät" Storlien - Narvik, 300 hästar Helsingborg - Haparanda, 400 + 1400 man för utjämning av underskott i transport av permittenter i riktning mot Norge. Artillerimateriel, pansarplåt, kranmateriel till Narvik. Bara mellan den 1 och den 13 september 581 vagnar ammunition, mest till Finland. Tips från SJ till den militära underrättelsetjänsten: Om data från fraktsedlar och övriga transportdokument ställs samman och utvärderas kan man få mycket information om den tyska verksamheten.  

Sabotage och sabotageförsök mot tyska transporter i Danmark, bl a urspåring på Kystbanen. Stark dansk polisbevakning sätts nu in.

December 1942

Transport av tungt artilleri till Narvik. Uppskjutet på grund av reparation av järnvägsbro i norra Sverige. Krav från UD: Kanonerna måste kamoufleras till oigenkännlighet. SJ tillåter ej transport av tysk krigsmateriel på svenska färjor - alltför riskabelt. Redan tidigare har transporterats kanoner från Calais till Narvik. 15 tyska lokomotiv har också överförts till Norge.   Tunga kanoner, högt axeltryck.

TR beordrades utspisa 400 (troligen svenska) permittenter i Ånge den 31 december. Endast 40 permittenter utnyttjade erbjudandet. Kostnad 421.06

Transiteringsläget den 1 december: Begränsningar "av järnvägstekniska skäl" har gjort att godstransporterna för tyska krigsmakten minskat till 70 % av volymen i maj. Ammunitionstransporterna har minskat avsevärt. Permittenttransporternas volym är oförändrad, men Tyskland vill ha en ökning av Narvikskontingenten. Detta skulle vara möjligt om tågen gick via Boden istället för Inlandsbanan (längre tågsätt). Inställd färjetrafik på grund av storm, minfällning mm har gjort att permittenter hopats i övergångslägret i Güstrow. Tyskland har då begärt extratåg [som ordnats i varje fall i viss omfattning].  

Sillkaggar (ofta läckande) som resgods vid resa Norge - Tyskland orsakar dålig lukt, vagnar får slagsida, tullbehandling av oledsagad sill fördröjer tåg. En del permittenter lär försälja sill till svenskar undervägs. Tyske transportofficeren: Ingen kan förvägras medföra sill. Transportledaren ansvarar för att ingen sillförsäljning sker. I några fall har transportledare ställts till ansvar för brott mot denna regel. I Oslotågen har särskild sillvagn satts in, I Narvikstågen är detta inte möjligt med hänsyn till tågvikten vid gång via Inlandsbanan. Förslag: Kör via Boden och den nu elektrifierade linjen Boden - Jörn. Då kan även fler permittenter medföras.  

Utrikesdepartementet: Tyska utbetalningar till Sverige januari - november 1942  108,6 miljoner kr varav 7,1 miljoner till SJ. Påteckning på skrivelsen uppmanade Horn på SJ Mtbr att bränna papperat efter läsning, något han uppenbarligen ignorerade.

Tvättågen avställda. Armëförvaltningen vill ha sänkt hyra för lok och vagnar. SJ nöjer sig tills vidare med att ta betalt för två av de fyra loken, men vagnshyran borde snarare höjas eftersom det är vagnsbrist.

 

 1940     1941     1943     1944     1945    

Sammanfattande rapporter mm    

 

Startsidan