Att säkra och leda trafiken på spårväg och metro

Stockholm

Spårväg före 1950

Tågstopp "sistema supporto condotta" i Italien och på Tvärbanan

Första tunnelbanan, Södertunneln 1933 - 1950

Nya tunnelbanan 1950 -

Trafiksystemet - planer och verklighet

 

Lidingöbanorna

 

Göteborg

Långedragslinjen

Angeredsbanan

Allhelgonakyrkan - växellåsning med radar

Korsningar järnväg - spårväg samt spårvägen till slakthuset

Förstudie för Communications-Based Train Control under 1990-talet

Spårvägsutveckling i Göteborgsregionen. Spårvägssällskapet Ringlinien.

Växelkontrollsignal En konventionell spårväg skiljer sig från en järnväg bland annat genom låg hastighet, korta bromssträckor - och ofta körning i gatumiljö på vissa sträckor. Signalsystem används normalt inte, utan man kör på sikt. Vid växlar kan enkla system användas för att hindra att växeln läggs om medan vagn passerar.

Bilden till vänster visar en växelkontrollsignal vid Härlanda i Göteborg 2005. Det vågräta strecket  överst indikerar att föraren kan begära omläggning av växeln. Det brutna strecket nedtill visar åt vilket håll växeln ligger. När växeln är låst och därmed säkert kan passeras släcks det övre vågräta strecket.

Två filmsnuttar från Göteborg i mitten av 1970-talet visar exempel på hur okonventionella lösningar kan utnyttjas i ett spårvägssystem:

Enkelspårsdrift vid akut vattenledningsarbete i en hårt trafikerad gata den 19 oktober 1975

Delning av tåg för att betjäna två ytterområden

Metro (av metropolitan railway/motsv; ungefär "storstadsjärnväg"), är en järnvägsform som kännetecknas av ganska låg hastighet, enhetlig vagnmateriel, och mycket tät trafik på vissa sträckor. Tunnelbana och Rapid Transit är alternativa benämningar, som dock kan avse även mer spårvägsaktiga banor.

Metrobanor har numera nästan alltid blocksignaler för att hindra påkörning av framförvarande tåg.  Tidigare var det vanligt med körning på sikt. Ett av metrosystemen i New York lyckades så sent som på 1920-talet slippa undan säkerhetsmyndigheternas krav på blocksystem genom att "bevisa" att blocksignalerna skulle hindra trafiken orimligt mycket. Numera anser man nog oftast att blocksystemet underlättar, detta  genom att  tågen kan köra snabbare, och hopklumpning av tåg undviks. Ofta är blocksignaler permissiva, vilket innebär att en signal i stopp får passeras med låg hastighet och enligt vissa regler. Växlar är vanligen förreglade, och även banor utan blocksignaler införde tidigt kompletta ställverksanläggningar, så t ex högbanan i Chicago.    

Snabbspårväg och spårväg i tunnel är exempel på hybridformer som ofta har signalsystem liknande de som används på metrolinjer. Exempel i Sverige är Södra Lidingöbanan, Tvärbanan i Stockholm och de flesta tunnelsträckor i Göteborg.  Angeredsbanan, snabbspårvägen i Göteborg, var i början till stor del enkelspårig, och hade trafiksäkerhetssystem som liknade järnvägens.  Några förortsbanor hade järnvägskoncession trots att de snarare var spårvägar. Ett exempel var Långedragslinjen

Frankrike - tågskyddssystem vid spårväg

Wien: Stadtbahn - lättmetro med tvåaxliga vagnar i sjuvagnståg.

Belgien: SNCV / NMVB / NKG

Banderali, M D: Metro och spårväg i USA    1886    Illustrationer

Clark:  Die Strassenbahnen, deren Anlage und Betrieb (Tramways, Their Construction and Working)  1886

Intressanta webbplatser och dokument

Trafikhistoriska dokument

Train Control and Signaling, ett avsnitt ur Transit Cooperative Research Program Report 13, Rail Transit Capacity, Washington DC 1996 

Berlin

U-Bahn Berlin Stellwerke

London

Tubeprune: Signalling on London Underground

Harsig's Signalling Page

Anorak Heaven or Signal Boxes on The Tube

District Dave

New York

Subway Signals: A Comple Guide

Paris

Metrons trafikstyrning - magisteruppsats på engelska (ej längre tillgänglig?)      Kort referat på svenska

 

 

 

 


Startsidan

 

 

Sidan uppdaterad den 9 januari 2024