Göteborg C: Elektriskt ställarställverk med elektriskt förreglingsregister (el-el)

Bilden ovan bör vara tagen på 1930-talet. Detta ställverkshus var nybyggt. Det tidigare mekaniska ställverk I fanns i en låg byggnad vid sidan av bangården.

Valven i markplanet blev sedan igensatta i samband med att utrymmet togs i anspråk när säkerhetsanläggningen utökades. Att dessa valv kom till hade samband med att man planerade att förlänga plattformen borton ställverket. Av samma skäl gjordes nedre delen av byggnaden relativt smal, så att det skulle finns plats att passera utanför huset. Detta hade väl dock knappast blivit praktiskt lämpligt. Nedan ställverkshusets "baksida" i juli 1930. Båda bilderna från Sveriges Järnvägsmuseum



Bilden ovan, från 1976, visar husets utseende efter valvens inbyggnad. Trappan har också bytts mot en spiraltrappa med separata ingångar till relärum och manöverrum.  Klockan på taket har försvunnit. I bakgrunden syns Angeredsbanans spårvagnsdepå vid Odinsplatsen (f d VGJ lokstall)


1946. Stationshuset ligger till vänster utanför bilden. Västgötabanans spår syns nere till vänster [Sveriges Järnvägsmuseum]

Nedan SJ ritning litt C nr 4616 från 1930. De gamla gasblocksignalerna har ersatts av elektriska signaler. Huvudsignaler finns endast som infarts- och utfartssignaler, för övrigt endast dvärgsignaler. Vissa dvärgsignaler har gröna sken för att kunna signalera tågrörelser.


Nedan den del av ritningen som gäller området kring plattformarna. Vid varje plattformsspår fanns en plattformssignal (repetersignal) som indikerade för tågklareraren vilken tågväg som var lagd. Det fanns tre olika gröna sken för de tre linjer som gick ut från stationen. När infart var lagd visades däremot alltid ett rött sken.

Installationsarbete och driftsättning

Man började med de signaltekniska installationerna i oktober 1929. Då var ställverkshuset nästan färdigbyggt, men på bangården återstod åtskilliga arbeten. Dessbättre blev vintern mild, och anläggningen kunde som planerat tas i bruk den 2 maj 1930. Den 15 maj flyttades den persontrafik som tidigare bedrivits vid Göteborg Bergslagsbanan över till Göteborg C.


Ovan och nedan: Ställverket under montering 1930 [Sveriges Järnvägsmuseum]. Kanske är det Ture Hård som står till vänster i bakgrunden?

 

Två bilder från juli 1930, med och utan personal. Ovanpå ställverksapparaten sitter stora tidströmställare för manuell upplåsning av tågväg. Mannen vid skrivbordet är inte tågklarerare; tågexpeditionen låg fortfarande i stationshuset. Den stora personalstyrkan var inte typisk - normal bemanning dagtid var två ställverksvakter och en förman [Hård 1932 s 126]. Båda bilderna från Sveriges Järnvägsmuseum.

 

Bilden ovan visar relärummet i juli 1930 [Sveriges Järnvägsmuseum]

I anläggningen ingick också en illuminerad spårplan på tågexpeditionen. Dessvärre har jag inga närmare uppgifter om vilken information som lämnades via denna spårplanstavla. Ture Hård på bantekniska byråns signalavdelning föreslog i varje fall i ett PM den 29 oktober 1931 att en liknande plan skulle sättas upp i Olskrokens stationshus, dock endast för Västgötabanans spår.

Snöfall och pendeltågselände

Bilden ovan är tagen från berget vid Skansen Lejonet 1976. I förgrunden Västkustbanan, som i mitten av 1960-talet blev dubbelspårig även mellan Göteborg C och Olskroken. Detta krävde komplettering av ställarställverket. På uppställningsspåren står motorvagnar typ X6, X5 och X7, samt vanliga lokaltågsvagnar av typ B6 och FV2. 

Ställverket slopas

Bilden ovan visar situationen vid infarten från Olskroken omedelbart innan det nya ställverket togs i bruk. Signalen i förgrunden hör till Angeredsbanan, men de överkryssade huvudsignalerna på kontaktledningsbryggan och de övertäckta dvärgsignalerna hör till den nya anläggningen.