Angeredsbanan: Polhemsplatsen och Odinshallen

Eftersom snabbspårvägen bara var tänkt som ett provisorium ansträngde man sig inledningsvis inte för att få en anslutning till övriga spårvägsnätet vid Polhemsplatsen (eller Åkareplatsen som slutstationen benämndes under planeringen av banan). Istället återanvändes Västgötabanans gamla slutstation, inklusive plattform och plattformstak. VGJ stationshus hade sedan länge tagits i bruk för andra ändamål Smalspårsstationen hörde sedan slutet av 1950-talet till Göteborg C, och det egna ställarställverket hade ersatts av ett enkelt reläställverk i normalspårets ställverkshus.

Spårvägen byggde en barack för kiosk, personalrum mm mellan gamla stationshuset och plattformen. Det gamla VGJ-stationshuset användes i A-banesammanhang enbart för att på den fasad som var riktad mot Drottningtorget uppbära en ljusskylt med texten ANGEREDSBANAN. Denna skylt var av mindre format än de blå (eller gröna?) neonbokstäverna med VÄSTGÖTABANAN som fram till smalspårstrafikens slut lyste från samma fasad. En större skylt med samma text sattes upp på baracken. 

Ytterligare en plattform tillkom, detta eftersom M25-vagnarna som trafikerade banan hade dörrar enbart på sydöstra sidan.   Den extra plattformen användes inledningsvis inte så mycket, men under knappt två månader 1977 - 1978 kördes tågen växelvis från de två spåren. Detta berodde på att signalsäkerhetsanläggningarna vid bland annat Olskroken och Gamlestadstorget höll på att byggas om, samtidigt som den automatiska linjeblockeringen ändrades för att bli fullt funktionsduglig och säker. Under ombyggnadstiden gick ett tåg iväg från Polhemsplatsen så snart mötande tåg kommit in. Det fanns lysande pilar som informerade passagerarna om vilket tåg som skulle gå härnäst, dessutom ropade tågklareraren i stationshögtalarna t ex "nästa tåg mot Storås går från spår två, spåret närmast gatan".  



På bilden nedan ser vi hur ett tåg är på väg att avgå. Den lilla byggnaden i mitten är tågklarerarkuren. Avgång visades med fasta avgångssignaler (A-signaler).  Gamla VGJ-stationshuset i bakgrunden till vänster. Båda bilderna är tagna i november 1977. Kontaktledningens utliggare är monterade på "lättviktsstolpar" placerade på plattformstaket.

 
 
 
Signalritningen ovan visar endast de spår som ingick i den gamla signalsäkerhetsanläggningen. "TLX" syftar på GS trafikledningsexpedition, som i verkligheten låg några hundra meter från banan. På TLX fanns en indikeringspanel som även hade vissa begränsade möjligheter att spärra signaler, men inte att lägga tågvägar.
 
Nedan syns vagnhallsområdet på ett utsnitt ur GS ritning 11412, ritad av Stig Hammarson1968. Om man klickar på bilden kommer ett utsnitt i större format; där framgår att det fanns växlar från Långedragslinjen och begagnade växeltungor. Angeredsbanans sträcka Polhemsplatsen - Alelyckan var ju tänkt som ett kortvarigt provisorium! 
/> 
 


Bilden ovan visar utfarten från Odinshallen mot Polhemsplatsen ca 1977. Tåget längst till vänster i bakgrunden är på väg från Storås mot Polhemsplatsen.
 
Nedan syns en del av vagnhallen 1979, bilden tagen från ett av de nu rivna tvåvåningshusen mellan Friggagatan och bangården. Spårvägssällskapets lokalavdelning och Anten - Gräfsnäs järnväg hade en lokal i övervåningen på detta hus. Längst till vänster skymtar skötselhallen.   


Bilden nedan är tagen från en annan upphöjd position, dock i motsatt riktning, närmare Polhemsplatsen och tio år tidigare. Växlarna som syns nere till höger ger förbindelse till Odinshallen [Järnvägsmuseet, bild KBDB14226_02, fotograf okänd]


1979 förlängdes banan in till Drottningtorget. Plattformarna vid Polhemsplatsen försvann. Senare har dock en plattform tillkommit för att användas när Polhemsplatsen nyttjas som tillfällig slutstation till exempel i samband med arbeten vid Drottningtorget. Då kan spårvagnar från nordöstra delen av Göteborg vända i en stor slinga via Svingeln - Stampgatan - Polhemsplatsen - snabbspåret - Svingeln.
 
 
Två bilder från Polhemsplatsen augusti 2007. Ovan syns Västgötabanans stationshus delvis skymt av träd. Den användbara ytan har ökats genom att en liten innergård glasats in. Göta älvbron i bakgrunden. Nedan är en ledvagn av typ M31 på väg från snabbspåret mot Drottningtorget. Vid husgaveln bemålad med löpare anslöt tidigare ytterligare ett hus. Detta revs för att A-banan skulle kunna förlängas in till Stampgatan.   
 
 

När nya vagnhallen vid Rantorget (norra Gårda) öppnades i mitten av 1980-talet kunde användningen av Odinshallen för A-banans trafikvagnar upphöra. Fortfarande användes dock vissa spår för uppställning av slopade vagnar, och i mars 1986 noterade jag att en grävmaskin (!) användes som hjälpmedel vid skrotning av mustanger typ M23 och S27 utanför hallen. Även en M22 som använts för kontaktledningsarbeten samt GS slipvagn var under skrotning. I januari 1990 gjorde jag en notering om att signalerna vid växlarna till Odinshallens bangård var ur bruk och vissa kontaktledningar nedtagna. Hösten 1990 hade även en del spår tagits bort. Våren 1991 var en stor del av vagnhallsbangårdens spår borttagna, och det fanns inte längre några vagnar på området. Signalerna vid växlarna i huvudspåret hade också försvunnit. 1993 noterade jag att spårförbindelsen med vagnhallsbangården definitivt brutits. De tre växlarna i huvudspåret låg dock kvar ännu några år, borttagna senast 1996     

I slutet av 1980-talet fanns planer på att riva f d Västgötabanans stationshus och dra snabbspåret vidare till en fyrspårig hållplats invid centralstationens spår 1. Spårvägsspåren i Stampgatan skulle också anslutas till denna nya hållplats via en förbindelse över Polhemsplatsen. När ombyggnaden av Drottningtorget genomfördes blev ändringarna av spårvägens spårsystem dock mindre drastiska. Västgötabanans stationshus står kvar, och har nu varit f d stationshus under betydligt fler år än den aktiva tiden som Västgötabanans västligaste utpost.



Angeredsbanan

Startsidan

 

Sidan uppdaterad den 28 juni 2019