Stockholms centralstation

Dess historiska utveckling och ombyggnad under åren 1925 - 1927

Skrift utgiven av Kungliga järnvägsstyrelsen 1927


Kräver Adobe Reader version 9

Stambanornas framdragande till och genom Stockholm

Stockholms centralstation och övriga bangårdar intill 1923 års riksdagsbeslut

Stockholms centralstation och övriga bangårdar efter 1923 års riksdagsbeslut

Stockholmskarta 1858

Stockholmskarta 1927      Delförstoringar:     Sydväst         Syd        Väst      Centrala staden      Nordost

Bangårds- och stationshusritningar:

År

Bangårdsplan

Delförstoringar av bangårdsplan

Stationshusritning

Delförstoringar av stationshus

1872

Stockholms centralstation med norra stationen Södra delen

Norra delen
Stockholms centralstation  

1880

Stockholms centralstation med norra stationen Södra delen

Norra delen
Stockholms centralstation  

1890

Stockholms centralstation med norra stationen Södra delen

Norra delen
Stockholms centralstation  

1900

Stockholms centralstation med norra stationen Södra delen

Norra delen
Stockholms centralstation Södra delen

Norra delen

1910

Stockholms centralstation med norra stationen Södra delen
Mellersta delen
Norra delen
Stockholms centralstation Södra delen

Norra delen

1920

Stockholms centralstation med norra stationen Södra delen
Mellersta delen
Norra delen
Stockholms centralstation Södra delen

Norra delen

1927

Stockholms centralstation Södra delen
Mellersta delen
Norra delen
Stockholms centralstation Södra delen

Norra delen



Vad hände sedan?

Det har skett stora ändringar även efter 1927. Dessvärre finns ingen samlad beskrivning av dessa, men kortfattat är det följande större ombyggnader som genomförts från 1950 och framåt:

1950-talet

Södra infarten lades om helt. Det gamla läget för broarna över Norrström och Söderström togs över av tunnelbanan och Centralbron. I samband med detta gjordes även utökning av bangården vid Stockholm C, och det nya smala huset mellan spår 10 och det gamla stationshuset kom till. Bangårdspostkontor byggdes i samband med detta.

Pendeltrafiken

Pendeltågstrafik i betydelsen lokaltåg som utför en pendelrörelse mellan stationer norr och söder om Stockholm infördes i viss utsträckning omkring 1960. Nuvarande upplägg med två genomgående linjer med minst halvtimmestrafik kom igång successivt från 1968. Norr om centralen öppnades 1973 en tunnel (ibland benämnd pendeltågstråget) för att pendeltågen skulle få en planfri korsning med trafik till och från "norra säcken" (nuvarande spår 1 - 7).

1980-talet

Pendeltågstrafiken fick - utöver den ovan nämnda tunneln - i stort sett klara sig med befintliga spåranordningar, men detta räckte inte länge. Eftersom även övrig persontrafik var i tillväxt, behövdes ökad kapacitet. Mellan 1984 och 1989 genomfördes därför stora ombyggnader. Detta beskrivs i en av SJ och SL 1986 utgiven broschyr ”Det stora järnvägsbygget i Stockholm”. Kortfattat innebar detta att ett nytt spår 19 med plattform tillkom, övriga plattformar och spår på centralen byggdes om successivt, 1950-talets bangårdspost ersattes av nya ”Stockholm Klara” (som i sin tur revs 2008), övre hallen (som från början var tänkt att heta ”Res-Klara”) byggdes på en överdäckning söder om Klarabergsviadukten och Cityterminalen (först benämnd Vasaterminalen) på en större överdäckning norr därom. Ny viadukt för Kungsgatan, serviceplattformar (vilket krävde en omdebatterad utfyllnad i Barnhusviken) norr om Centralens personplattformar, så att spåren vid personplattformarna inte behövde beläggas under lång tid för i- och urlastning av inskrivet resgods, fournering av restaurantvagnar mm.

2000-talet

Nästa större ombyggnad var vid Tegelbacken 2004 – 2008, främst för att få rakare spår så att tåg på väg in söderifrån kunde köra snabbare och därmed lämna plats för efterföljande tåg på den s k Getingmidjan. Detta var för övrigt första ombyggnadsprojektet på Centralen och dess omgivningar som genomfördes under längre (= flera dagar) avstängningar av järnvägstrafiken (och dessutom oplanerat orsakade en stängning av Essingeleden eftersom pontonkranen Lodbrok som skulle hjälpa till med järnvägsarbetena skadade en bro). Tidigare ombyggnader gjordes under pågående tågtrafik, om än med vissa begränsningar och ibland kortare stopp, t ex lördag eftermiddag – söndag förmiddag.


Startsidan

 

Sidan uppdaterad den 9 januari 2019