Roslagsbanans eldrift

Kraftverket i Stocksund


Generatorer, drivremmar och instrumenttavla I början av 1900-talet fanns två pannor med sammanlagt 125 m2 eldyta och tre compoundmaskiner som vardera utvecklade 130 effektiva hästkrafter. Varje maskin drev en generator som lämnade 150 A vid 550 V. De olika aggregaten är åtskilda av räcken, troligen för att hindra att personal som arbetade med t ex en generator skulle riskera att skadas av remtransmissionen till bredvidliggande generator. 

Från kraftstationen gick fem matarkablar:

-  två kablar à 100 mm2 area mot Stockholm
-  två kablar à 60 mm2 area samt en med 100 mm2 leder ström mot Djursholm

Matarpunkter med hornåskledare fanns med 500 m mellanrum. Om uppgiften stämmer hade man kanske, på spårvägsvis, nedgrävda matarkablar? Elller avsågs blanka matarledningar upphängda på kontaktledningsstolparna?

Kontakttråden hade en diameter av 9 mm.

Vid Stockholm Ö fanns ett ackumulatorbatteri med 264 celler. Batteriet kunde under tre timmar lämna 180 A.

Uppgifter och bild från [VOVK 1904 sid 350]

Kraftstationen levererade sedan 1895 även växelström 50 Hz för belysning mm i samhället. I grannsamhället Djursholm fanns för övrigt redan 1894 ett ångkraftverk för växelström, oklart om man i Djursholm levererade 50 eller 60 Hz  [Nylander 1954 s 16] 




Ovan: Första kraftstationen i Stocksund

Till höger: Sista kraftstationen i Stocksund

Båda bilderna från "Stockholm - Rimbo Järnvägsaktiebolag 1885 - 1935", Stockholm  1936, sidan 13 respektive sidan 27






Källor


[VOVK 1904]  "Kungl väg- och vattenbyggnadskåren 1851 - 1901", Stockholm 1904

[Nylander 1954]  Nylander, K.E.: "Periodtalsutvecklingen i Sverige" 1954



Startsidan

Sidan uppdaterad den 30 augusti 2008