Reläställverk för Stockholm C och angränsande bangårdar

Nedanstående skrivelse är OCR-tolkad från ett dokument i SJ centralarkiv, Ebr diarienummer 41499. Jag hoppas senare kunna komplettera med ritningar på bland annat det föreslagna manöverbordet



Siiö Ombyggnaden
STOCKHOLM C
- 2 APR. 1954

Beskrivning av spårplan, manöverbord och manövrering för reläställverk vid Stockholm C

(Härtill ritningar Siiö omb Cst nr 1010, 1011, 1012 och 1013).

Spårplanen

Spårplanen, som utföres t ex i skiktad plast med vit text på svart frontplatta, omsluter spårområdet från Uppsala C och Kungsängen i norr resp väster till Södertälje S i söder. Beträffande Västerås-banan har det förutsatts, att dubbelspåret från Stockholm C är framdraget till Kungsängen och försett med automatisk linjeblockering. Geografiskt sett är den avvikelsen gjord, att Västeråsbanan lagts öster i stället för väster om Uppsalabanan. Härigenom erhålles en på spårplanen gynnsammare korsning av banorna, inkl V:a bispåret, norr om Tomteboda övre. Vidare har därigenom bättre utrymme kunnat beredas på planen för emotsedd ej f n fullt klarlagd utbyggnad av Hagalunds bangård. Beträffande den nya driftbangården i Hagalund torde man få räkna med att ett separat ställverk anordna i Hagalund för denna.

Ställverket omhänderhar tågvägsläggningen från och med Hagalunds norra stationsgräns, Sundbybergs ställverksområdes östra gräns resp Älvsjö norra stationsgräns, fram till Stockholm C. Älvsjö station har hittills lämnats utanför ställverkets manöverområde, men ändring av planen i syfte att kunna manövrera tågvägar även för Älvsjö kan lätt vidtagas med hänsyn till den placering som Älvsjö station givits på planen. Sådan ändring kan bli behövlig, därest en ny godsbangård anlägges på Västberga gärde, varvid bangårdssystemet i Älvsjö får väntas undergå förändringar.

I de delar av dubbelspåren, som ligga utanför ställverkets manöverområde, äro markerade dels varje station med tillhörande tågspår, dels ock varje blocksträcka. Trafiktillståndet på dessa delar anges med hjälp av avlånga indikerings fönster - 3 st per tågspår och 2 st per blocksträcka - som lysa rött, när tillhörande spårsektion är besatt av fordon. För tåg indikeras dessutom tågets nummer i särskilda fält, såväl då tågen äro på tågspåren som på blocksträckornä; Det på planen visade tågläget avse förhållandena kl 8.30 en vanlig vardagsmorgon enligt tidtabell 153-154. Tågets nummer följer de mot Stockholm gående tågen fram till de egentliga stationsgränserna för Stockholm C vid N:a Bantorget resp Norrström, i vilka punkter tågnumren också för första gången framträda för tåg, som utgå från Stockholm C. Tågnumren givas med hjälp av tastatur,som är installerad i ställverket vid Stockholm C och vid Uppsala C,  Kungsängen och Södertälje S samt vid alla de driftplatser, där sidotågvägar kunna förekomma.          
                                                        
Innanför ställverkets manöverområde betyder liksom beträffande linjen rött fast sken från avlångt indikeringsfönster, att vederbörande spårsträcka är besatt av fordon. Gult fast sken från sådant fönster visar, att spårsträckan ingår i lagd och förreglad tågväg. Huvudljussignaler och dvärgsignaler indikeras med hjälp av runda fönster, som lysa med rött fast sken när signalerna stå till stopp.  Vid huvudljussignal indikeras varsamhet med grönt blinkande sken och kör med grönt fast sken. Vid dvärgsignal visas varsamhet enligt säo fig. 11 c med gult blinkande sken och kör enligt säo fig. 11 b med gult fast sken, Ogiltighetssignal enligt säo fig. 11 d återges med släckt ljusöppning. Vid dvärgsignaler som kunna visa kör enligt säo fig 11 e eller 11 f repeteras de tågvägsbestämmande skenen med en gemensam grön signallampa, som lyser med fast eller blinkande sken vid kör - resp varsamhetssignal i dvärgsignalen.

Växellägesindikering sker normalt endast då tågväg lägges eller är lagd samt då individuell växelomläggning sker och då växel köres upp, Vid enkel växel sker indikeringen med hjälp av de indikeringsfönster som bilda växelvinkeln vid kopplade växlar utnyttjas dels växelförbindelsens fönster, dels ett fönster i vardera av de parallella spår mellan vilka växeln leder. Indikeringen sker med gult blinkande sken i det växelläge, mot vilken växeln lägges. När växeln intagit ändläge, övergår det blinkande skenet i fast sken. För  orienteringens skull är växelns nummer utsatt invid det fönster, som avser växelns reverseläge.

På planen kan också avläsas om det finns kontaktledningspänning på viss spårsträcka eller icke. När kontaktledningspänningen bortfaller visas för sektionen ifråga gult blinkande sken från de avlånga fönstren, under förutsättning att sektionen är fri från fordon. Eljest visas rött blinkande sken i det eller de avsnitt av sektionen, där fordon finnas vid spänningslöshet. Den hastighet med vilken ifrågavarande blinkar avgivas är större än den hastighet med vilken övriga blinkande indikeringar ske» Därjämte finnes på planen indikeringar för ställverkets kraftanläggning, inrymda i ett fält som är beläget intill markeringen av ställverket.

Manöverbordet.

Manövrering¨av ställverket sker från ett manöverbord, i vilket äro anordnade dels tryckknappar, dels kontrollampor och amperemetrar. Bordet, som avses skola skötas av 1 man, är uppdelat i tre delar, av vilka den största, mellersta delen täcker de manöverorgan och kontrollanordningar, som normalt skola användas.    
                                             
Överst i mellandelen sitta lampor som lysa gult, när tågbefälhavaren med hjälp av kontaktanordning på plattformen meddelar, att ett tåg som skall avgå från Stockholm G är klart för avgång. Närmast under lamporna sitta tryckknappar för givande av A-signal till lokföraren. När Å-signalen tändes, skiftar det gula skenet i kontrollampan till vitt.  I nästa rad sitta manöverknappar för tågnumreringen, med vilka tågnumret fixeras, när någon tågväg blivit lagd för utfart norr - eller söderut från Stockholm C.  I samma höjd i mellanbordet sitta kontrollampor för nödutlösning av tågvägar och för indikering av  magasinerade tågvägar. Vidare finnas nödknappar med vars hjälp man kan återkalla givna tågnummer och magasinerade tågvägar.

Inom den inramade delen av bordet sitta manöverknappar hänförliga till rörelserna inom det egentliga Stockholm C; så läggas t ex. automatiskt förreglade tågvägar vid Stockholm C bangård med hjälp av knappar med nummer under 100 inom inramningen. Knappar med nummer under 100 utanför inramningen användas för motsvarande tågvägsför- regling utanför det egentliga Stockholm C.

I nivå med inramningens övre del finnas knappar, med vilka man kan  ge lystringssignaler till olika tjänsteställen och till plattformsspärrana. De senare knapparna behöva blott nyttjas vid större helger, enär biljettvisering, vid spärrarna eljest normalt ej skall förekomma.

I mellanbordet följer därefter en rad med knappar märkta A-Ö, som användas vid manövrering av tågvägar till sådana områden, inom vilka rörelserna icke stå under ställverkets kontroll.

Nedre hälften av bordet upptages av knappar, som äro numrerade med nummer över 100 och indelade i tre grupper för att underlätta uppsökningen av en knapp. Med dessa knappars hjälp läggas förreglade icke automatiskt låsta tågvägar, sådana som ifrågakomma för växlingsrörelser.     

I bordets båda sidodelar äro samlade manöverknappar för individuell växelomläggning, en knapp för vardera ändläget av växlarna. Här återfinnas även knappar för lämnande och återtagande av medgivande till lokal omläggning av växlar.

Sidodelarna innehålla dessutom nödknappar för växelomläggning samt kontrollampor för tidsfördröjning i samband med lokal växelomläggning, Vidare finnas störningslampor för SS-kontroll och amperemetrar för växelmotorströmmen.


Ritning över den tänkta manöverapparaten. Klicka på respektive apparatsektion för större bild!



Manövreringen

I manöveravseende beskrives här nedan dels huru tågvägar läggas och upplösas, dels huru växlar manövreras vid individuell omläggning.

Tågvägsläggning.

a) för tågvägar från stationsgräns till tågspår och vice versa inom bangårdsområde; tågrörelser

Vid infart nedtryckes dels knapp med nummer under 100 för huvudsignalen vid stationsgränsen, dels knapp med nummer över 100 för dvärgsignalen vid infartstågvägens slut.  Finnes ej dvärgsignal vid tågvägens slutpunkt manövreras med knapp som är märkt med spårets nummer} så blir fallet vid säckspåren vid Stockholm C.

Vid utfart nedtryckes dels knapp med nummer under 100 för huvudsignalen vid stationsgränsen, dels knapp med nummer över 100 för dvärgsignalen vid utfartstågvägens början.
                                             
Beträffande knapparna med nummer under 100 för signalerna vid stationsgränserna må nämnas, att det finns flera knappar för varje signal, representerande alternativa rörelsevägar mellan stationsgräns och tågspår.
                                                                                     
Genom de två manövrerna klargöres hela in-  resp, utfartstågvägen. och samtliga i den förekommande signaler ställas till kör. Tågvägén upplöses automatiskt av det framgående tåget. Nödfallsutlösning erhålles, om de båda knapparna manövreras på nytt. I samband därmed fås en tidsfördröjning av c:a 30 sek., innan växlarna kunna läggas för annan tågväg. Under utlösningstiden blinkar en indikatorlampa. Magasinering kan ske i viss omfattning genom att trycka knappar för flera fientliga tågvägar.       
                                 
b) för tågvägar inom bangårdsområde; växlingsrörelser

Knappar med nummer över 100 för dvärgsignaler vid signalsträckans början och vid dess slut nedtryckas. Slutar tågvägen i område,   inom vilket ställverket icke kontrollerar rörelserna, nyttjas knapp med bokstavsmärkning. Vid tågväg som är sammansatt av flera signalsträckor, får var och en av signalsträckorna klargöras separat. Tågvägen är ej automatiskt förreglad och upplöses genom att knapparna manövreras på nytt.

c) för tågvägar på linje; tågrörelser

Knappar med nummer under 100 för huvudsignalen vid tågvägens början och vid dess slut nedtryckas. Tågvägen är automatiskt förreglad och utlöses ej av framgående tåg, utan först sedan knapparna manövrerats på nytt. Tidsfördröjning inträder i enlighet med vad som ovan under a) sagts, därest tågvägen innehåller förreglad växel.

För samtliga signaler gäller att de ställas till stopp, när signalknappen för redan ställd signal ånyo intryckes.

Växelomläggning.                                                                            

Vid omläggning av enstaka växel intryckes knapp märkt med R, när växeln önskas lagd i reverseläge och knapp märkt med N, när växeln önskas lagd i normalläge. Bortkoppling av spårlednings- och lås-reläberoenden i växelspärrkrets sker medelst knapp märkt N.T. vx, som manövreras samtidigt med resp växelknapp. Medgivande till lokal växelomläggning lämnas med knapp märkt med L och återtages med knapp märkt med Å. Vid återtagning spärras vederbörande växel för central omläggning under en tid av c:a 30 sek, varunder en indikatorlampa blinkar

                                                                                                                                                                                                                Lejdström



Sidan om reläställverk av Cst-typ

Startsidan

Sidan uppdaterad den 12 augusti 2006