Signalställbockar

Ställbocken är den enklaste formen av anordning för att manövrera mekaniska järnvägssignaler. Växlar kan ställas i beroende av signalerna med hjälp av kontrollås. Anordningen förekommer även i exempelvis Tyskland, och benämns där Signalstellbock.

Ligga vid Inlandsbanan 1977. Ställbock för norra infartssignalen (envingad). För att synas bättre var norra signalen uppsatt en bit ut från stationen. Ställbocken var placerad vid infartsväxeln. Södra infartssignalen var däremot lokalställd och placerad vid ingångsväxeln.

Nora stad, NBJ, 1977. Ställbock för de envingade infartssignalerna för tåg från Ervalla respektive Gyttorp. Dessa linjer kommer in från samma håll; stationen är en säckstation. Ställbocken var placerad i närheten av växlarna vid infarten. Numera lär signalerna vara försedda med elektriska drivanordningar, vilket gör att man slipper problemet med mekaniska ledningar längs spåren.

Orsa 1975. När jag tog bilden hade man precis tagit i bruk en ny anläggning med ljussignaler för norra infarten och förgreningsväxeln mot Sveg respektive Bollnäs. Tidigare sköttes infartssignalerna från ställbocken. Det fanns kontrollås som samverkade med blockfält i signalvaktskuren. Dessa blockfält frigjordes när tågklareraren förreglade motsvarande blockfält på stationshusets vägg. Den tvåvingade utfartssignalen, som fällts för sista gången, var direkt förreglad med skiljeväxeln för Inlandsbanan respektive Orsa - Bollnäs

Ovan: Ställbock med kontrollås av Bourés konstruktion. Manövrerar antagligen skivsignalen som skymtar i bakgrunden.

Till höger: En synnerligen enkel anordning, oklart om det överhuvudtaget handlar om en signalställbock. Om anordningen används för att manövrera signaler, skulle det kunna gälla två signaler som aldrig ställs på kör samtidigt. En i och för sig vanlig situation innan obevakad körning blev möjlig.

Båda bilderna från Sveriges Järnvägsmuseum.

Utdrag ur SJH 325.1, Signalteknisk handbok, sid 131 ff:

Ställbockar används för manövrering av enklare mekaniska säkerhetsanläggningar, där växlar och spårspärrar är lokalt omläggbara och där signalerna utgöres av semaforer. Sådana anläggningar förekommer mest på mindre trafikerade linjer samt vid lastplatser.

Tågvägslås förekommer i regel icke på ställbockar. Skall station med ställbock kunna vara obevakad för tåg finns däremot jämte ett kontrollås Kl4 även ett kontrolllås OK16, med vilket huvudtågvägarna kan låsas sedan beroendet mellan semaforvevarna upphävts med låset K14. Varianten 0K16 används här i stället för den normala typen Kl6, emedan sistnämnda nyckel kan medföras på tåg, som passerar den obevakade stationen. Växling får emellertid ej äga rum på station, som är obevakad, och den normala huvudnyckeln K16 får därför ej kunna användas för frigöring av växlarna därstädes.

På ställbock kan även finnas andra kontrollås för förregling av växlar och spårspärrar. Låshjul kan vara inkopplade i semaforledningarna t ex vid ingångsväxlarna, varigenom dessa blir förreglingsbara i normalläge, eller om semaforerna är två-vingade i båda lägena. Kan stationen vara obevakad, förses dessa växlar dessutom med ett kontrollås, med vilket de kan låsas i normalläget. Växlarna får nämligen ej kunna frigöras enbart genom återställning av semaforerna till stopp, när stationen är obevakad.

Fig 119 visar en enkel ställbock med motställda vevar. Genom förskjutning av en spak åt ena eller andra hållet frigöres endera veven för omläggning i körläge. Denna ställbock används huvudsakligen när ingen växelförregling finns.

På ställbock enligt fig 120, där vevarna är placerade bredvid varandra, förskjuter vid omläggning vardera veven en linjal. Genom dessa linjaler står vevarna (semaforerna) vid bevakad station i beroende av varandra, så att endast en i sänder kan ställas till kör (veven A läggs om åt vänster, veven B åt höger).

Vid omläggning av endera veven blir nycklarna K1 fastlåsta, och de med dem låsta spårspärrarna således förreglade.

Vid obevakad station är växlarna 1 och 2 låsta i normalläge med låsen K5, och nycklarna till dessa lås fastlåsta på ställbocken.

Beroendet mellan vevarna upphävs med K14-låset varefter båda vevarna läggs om åt vänster. Samliga kontrollås på ställbocken låses slutligen med kontrollåset OK-16, vars nyckel förvaras så att den ej blir åtkomlig av obehöriga.

Ställbock enligt fig 121 används på stationer med två tågvägar.

Ställbockens linjaler förskjuts medelst handtag på gavlarna. Med vänstra handtaget i läget a¹ /a² kan semaforen A1/2 ställas till kör med en eller två vingar, beroende på det läge som ingångsväxeln 1 intar. Motsvarande gäller för semafor B1/2, när högra handtaget står i läget b¹/b² . Genom omställning av vänstra handtaget till läget K¹, blir nycklarna K1 fria att tagas ut för upplåsning av växlarna 3 och 4. Samtidigt blir båda semaforvevarna låsta i stoppställning.

Vid obevakad körning låses växlarna 1 och 2 med låsen K5, och upplåses låset K14. Därefter ställs högra handtaget i läget a¹_o/b¹_o, och båda semaforvevarna läggs om åt vänster (kör med en vinge). Slutligen låses kontrollåset OK16.

Beträffande ställbockar vid lastplatser se kap IV.

Ovan: Två signalställbockar vid Riksgränsbanan [Sveriges Järnvägsmuseum]

Övertorneå 1977. Infartssignalen på denna slutstation hade ersatts av en treskens ljussignal, men ställbockens vev fanns kvar för att låsa infartsväxeln. I skåpet upptill på ställbocken fanns två kontrollås för växlar samt ett tågvägslås K15. Dessutom en strömbrytare för att i nödfall kunna ställa signalen till stopp.

Överhogdals grusgrop vid Inlandsbanan 1978. Vid platsen fanns två växlar för spår som ledde in i olika delar av grustaget. I grusgropen stod slopade vagnar, bland annat typerna B13, FV1 och G. Det fanns envingade signaler utanför yttersta växlarna. Dessa signaler manövrerades från ställbocken, som var placerad ungefär mittemellan växlarna i huvudspåret. På ställbocken fanns bland annat kontrollås av typerna K5, K14 och K16. Denna anläggning motsvarade ungefär figur 120 ovan. Semaforerna hade gasbelysning. En ny anläggning med ljussignaler hade installerats men ännu inte tagits i bruk.

Ytterhogdal vid Inlandsbanan 1978. Ställbock med tågvägshävstänger, motsvarar närmast figur 121 ovan, dock fanns här endast envingade infartssignaler. Denna typ av ställbock liknar mest de vanliga vevapparaterna. Det fanns två K1- och två K5-lås, samt K14 och K16. Apparaten var tillverkad av ÅSSA 1943 (?). När jag passerade platsen tio år senare, noterade jag att där numera fanns treskens infartssignaler med försignaler

Bilden till höger: Ställbock/vevapparat med två signalvevar vid Ullared, Falkenbergs Järnväg. Till höger om ställbocken syns ett fällbomsvindspel tillverkat av Råå Mekaniska Verkstad [Sveriges Järnvägsmuseum]

Mekaniska ställverk

Startsidan
 
Sidan uppdaterad den 2 augusti 2007