Järnvägsstationer i Malmö

Bangården 1856
1856 öppnades statsbanan Malmö - Lund. Bangården i Malmö var av mycket begränsad utsträckning. Det fanns en banhall med tre spår. Norr om bangården fanns ett lokstall och en mindre reparationsverkstad. Strax öster om stationshuset låg godsmagasinet [Malmö C 1934 sid 10 f]

Den återgivna bangårdsplanen från 1856 visar, att förbindelserna mellan spåren till stor del ordnats med vagnsvändskivor och traverser. Detta var vanligt vid de första banorna. Senare gick man över till att använda växlar i betydligt större omfattning. 

Stationshus och banhall



Utsnitt ur ritning över stationshuset och den ursprungliga banhallen, 1885
.

1874 tillkom Malmö - Ystad Järnväg, med station väster om statsbanestationen. De två bangårdarna förenades med ett spår på  bro över kanalen.

Fram till 1885 utökades bangården avsevärt, liksom lokstall, verkstad, godsmagasin och stationshus. Hamnspår, som nåddes via vändskivor, hade lagts utmed inre hamnen.

Översikt alla bangårdar
Översiktsplan över Malmös bangårdsanordningar. [Malmö C 1934 sid 21].

Planen visar situationen några år in på 1930-talet, efter att SJ verkstad flyttat till Östervärn och godsspåret mellan Kontinentalbanan och godsbangården blivit klart.

De röda linjerna symboliserar statliga järnvägar, de svarta är privatbanor. De enskilda järnvägarna till Simrishamn via Staffanstorp och till Genarp anslöt till SJ-bangården, övriga privatbanor hade sin slutstation vid Malmö V, några hundra meter väster om centralstationen.  





Banhall




1880 - 1900

På 1880- och 1890-talen kom ytterligare järnvägar till Malmö, och 

SJ-stationens anläggningar utökades. Ett nytt stationshus för ankommande persontrafik togs i bruk 1891. Det var placerat vinkelrätt mot det gamla, som fick koncentrera sig på avgående trafik. Samtidigt tillkom en ny banhall över de fyra plattformsspåren. [Malmö C 1934 sid 13]. Ritningen visar banhallen och stationshuset för avgående trafik år 1900.

Nedan syns västra delen av SJ-bangården år 1900. Verkstäder och lokstallar ligger inklämda mellan person- och godsspåren. Ytterligare ett lokstall finns till höger om verkstaden.  Den enkelspåriga hästspårvägen ger förbindelse till ångfärjestationen (senare benämnd Malmö F).  Förbindelsespåret till den privata Malmö Västra går via Järnvägsbron i bildens nedre vänstra hörn, korsande både järnvägs- och spårvägsspår.  Bland annat kring inre hamnen finns fortfarande många vagnsvändskivor.

Spårplan för området kring stationshusen


1909 - 1911 gjordes en grundlig omläggning av spårsystemet. Detta sågs dock som något av en provisorisk åtgärd; större ändringar förväntades bli nödvändiga inom en nära framtid, men då måste lokstation och verkstad först flyttas från sin olämpliga plats mitt i spårsystemet.  De nya lokstallar som tillkom omkring 1910 byggdes av trä med tanke på att de troligen snart skulle flyttas. [Malmö C 1934 sid 16].

1912 kom ett förslag till nya bangårdsanordningar  [Malmö C 1934 sid 17 f]. Huvuddragen var:
Förslaget var tänkt att genomföras i etapper i mån av behov.

Utsikt mot gatuviadukten

Bilden torde vara tagen från det nya ställverket som togs i bruk 1925, och visar utsikten österut mot  den numera rivna gatuviadukten. 

Det är gott om dvärgsignaler och flera ljusutfartssignaler syns, men i vänstra delen av bilden står fortfarande en semafor.

[Malmö C 1934 sid 26]



Ombyggnad klar 1924

Fram till 1924 genomfördes bland annat  [Malmö C 1934 s 21 f] Banhall Det hade funnits förslag om att avstå från banhall, men detta väckte "mycket starkt missnöje från Malmö stads sida" [Malmö C 1934 s 29]. Staden menade att den gamla hallen enligt avtalet skulle behållas. En kompromiss var då att bygga en ny och rymligare hall.  Mellan banhallen och stamplattformen (nuvarande stora hallen) lämnades ett mellanrum så att ankommande tåg kunde stanna med sitt rykande lok utanför hallen. Till varje personplattform fanns en täckt gång. I samband med dessa passager fanns plattformsspärrar, som slopades på 1970-talet.

Banhallens anslutning till stamplattformen
Plattformsspärr och det område där loken kunde bolma utan negativa effekter för passagerare och halltak [Malmö C 1934 sid 31]
Nedan: Restauranten flyttade till nuvarande lokaler. Här syns I och II kl matsal [Malmö C 1934 sid 29] Matsalsinteriör

Ritningen nedan visar stamplattform, plattformsspärrar mm år 1925
Stamplattform mm, ritning


Det ursprungliga stationshuset  fick till huvuduppgift att betjäna de enskilda järnvägarna och  lokaltågen på stambanan. Denna del av stationen kom senare att banämnas Lokalstationen, numera Pågatågsstationen, En mindre väntsal med biljettexpedition fanns i detta hus, liksom den  kungliga väntsalen, som faktiskt bara var obetydligt mindre än allmänhetens väntsal.

Ritningen nedan, från 1925, visar överst personplattform D. Tågexpeditionen ligger vid denna plattform. Dessutom finns tågklarerarkurar på plattformarna A, B, C och E. Den sistnämnda syns i ritningens högra kant.  

Lokalstationen, ritning



Banhallen

Nya banhallen [Malmö C 1934 sid 31]




Kvarstående problem

Den gamla verkstaden var otillräcklig för nutidens rullande materiel. Reparationer måste ske utomhus eller på avlägsna verkstäder.  Verkstaden låg inklämd mellan bangårdsspår och kunde inte utvidgas. I avtalet mellan SJ och Malmö stad ingick dock att SJ fick disponera ett område vid Bulltofta invid Kontinentalbanan. Där byggdes en ny verkstad.

Bangårdsanordningarna var otillräckliga, men kunde utökas efter verkstadens flyttning. Ett nytt elloksanpassat lokstall började byggas 1932.

Ritningen nedan är från 1933.  Vid en jämförelse med ritningen från år 1900 finner man bland annat att
Från Centralplan går ett spårvägsspår via grindar in på området mellan lokalstationen och Östra hamnkanalen. Spåret kom till 1914 som uppställningsspår för extralinjen X1 till Baltiska utställningen. Denna linje gick i trafik mellan den 15 maj och den 5 oktober 1914. 1915 - 1920 nyttjades spåret, och sannolikt ytterligare ett parallellgående spår, för uppställning av vagnar på linje 4, som då hade sin slutstation vid Centralstationen. Det kan också tänkas att paketgodsspårvagnen mellan Centralstationen och Limhamn använde spåret 1916 - 1930. 


Spårplan för västra delen av Malmö C 1933

Man ser också att spårvägen till Ångfärjestationen hade ett antal korsningar med järnvägsspår.
Bilden nedan är troligen tagen på 1930-talet, och visar ångfärjestationen till vänster och spårvägsslingan till höger [Sveriges Järnvägsmuseum]




Spårplaner mm från SJ-skriften Malmö centralstation. Dess historiska utveckling och ombyggnad under åren 1913 - 1933

Spårplan Malmö C     1856      1885     1900       1912      1925       1935

Malmö C stationshus  1925

Karta över Malmö och dess järnvägsnät     1867      1904       1932

Malmö-karta  1853

 

 

Källor


[Malmö C 1934]  Statens Järnvägar: "Malmö centralstation. Dess historiska utveckling och ombyggnad under åren 1913 - 1933", Stockholm 1934. Illustrationerna är, där annat ej anges, hämtade från denna skrift.


Malmö

Startsidan

 

Sidan uppdaterad den 30 juni 2013