Blanktrådslinjer

Under lång tid var det vanligt med blanktrådsledningar för telegraf och telefon längs järnvägarna. Elektrifiering med växelström orsakade dock sådana störningar, att teleförbindelserna måste läggas i jordkabel. Under försöken med växelströmsdrift i början av 1900-talet hade störningarna på telenätet inte upplevts som så stora.

Enkelspårig bana, dubbla telelinjer. Kanske är vänstra linjen järnvägens och den högra telegrafverkets? Ny vägbro över Västkustbanan mellan Helsingborg F och Gyhult den 10 mars 1920 [SJ:s tredje distrikt, Göteborgs Landsarkiv]

Nedan tre bilder från 1934, bilder och data från Sveriges Järnvägsmuseum

Ovan: Östra änden av Bräcke bangård. Infartssignal för tåg från Ånge. Bräcke var vid denna tid oförreglad, därför fanns bara en vinge på signalen, som tycks vara placerad mittför yttersta växeln. En del av blanktrådarna från Ånge går ner i jordkabel vid stolpen. Telefonledningarna Ånge - Östersund C och Ånge - Långsele grenar av sig åt höger från ändreglar (tvärreglar), och är framdragna som lutfledningar till stationen.

Ovan: SJ stolplinje Ånge - Dysjön vid Ånge. Till höger syns nya lokstallet. Överst sju ledningar på statens järnvägars gamla isolatorer. Tredje ledningen uppifrån är för morsetelegrafledningen nr 25 Stockholm C - Boden C, övriga är ombyggda till telefonledningar. Sedan syns fyra telefondubbelledningar på nya isolatorer. Längst ner en ledning för tågankomsttelefon (avlyssningsanordning för visselsignaler och andra tågljud) på små isolatorer

Till vänster: Ånge, förgreningen mot Ljusdal respektive Bräcke (innan infarten från Ljusdal lades om 1942). Vid stolpen i förgrunden går trådknippen från Ljusdal (till höger) och från Bräcke (till vänster) över i jordkabel. Telegrafledningar och kortare telefonledningar går i vulkaniserad blytråd i järnrör till kabelskåp vid stolpfoten. Till detta skåp är två stationskablar anslutna.

Från ändreglarna till vänster är de direkta telefonlinjerna framdragna som luftledningar till stationen.

Vid vänstra stolpen finns en pupinspole (induktionsspole) för att minska dämpningen på sektionstelefonlinjen Ånge - Långsele. Denna linje hade byggts av före detta telegrafledningar.

I bakgrunden syns en av Telegrafverkets telefonkablar. Längst ut till höger skymtar ställverkshuset för växlarna i bangårdens södra del.

Tre bilder från södra Sverige:

Till höger tycks vattenståndet vara högt, och den spårvandrande damen håller i hatten, så antagligen blåser det kraftigt. En sträcka längs kusten kan man gissa. Telestolparna är försedda med ordentliga stöttor, så de står förhoppningsvis emot stormen.

Nedan: Här tycks några trådar ha rasat, troligen i samband med snöstorm. Svårt att se detaljerma eftersom negativet tydligen skadats. Linjen Åstorp - Bjuv mars 1942

Nedan till höger: Västkustbanan är på väg att elektrifieras. Bilden togs vid Ringstorp mellan Ödåkra och Helsingborg F den 20 februari 1936

Alla bilderna från SJ:s tredje distrikt, Göteborgs Landsarkiv

Malung: Utfarten mot Malungsfors (tidigare gick järnvägen ända till Särna) juni 1975

Genom Gnesta passerade en stor del av SJ:s teletrafik, före elektrifieringen via blanktråd [Sveriges Järnvägsmuseum]

Storstupet på Inlandsbanan norr om Orsa, juni 1978. Inte längre så många trådar längs denna glesbygdssträcka

Mellan Åstorp och Östra Ljungby, mars 1942 [SJ:s tredje distrikt, Göteborgs Landsarkiv]

Ännu en snöbild från SJ:s tredje distrikt. Plats och tid okända [Göteborgs Landsarkiv]

ÖSlJ driver ett blanktrådsprojekt

Järnvägarnas telekommunikationer

Startsidan

Sidan uppdaterad den 25 december 2007