Ovan syns ASEA:s förslag, med mötesspår,
utdragsspår, stationshus (?) och T-semafor. Mötesspåret
skulle, liksom vid andra stationer, få 85 meters fri längd. Oklart
om det faktiskt byggda spårarrangemanget såg ut exakt som ritningen
ovan. .
|
|
Ovan och till höger: ASEA:s "Förslag till banvaktstugor för elektriska järnvägen Göteborg - Långedrag", ritningsbeteckning 4:10:05, som mycket väl kan vara datum då ritningen framställdes. Trots pluralformen banvaktstugor var det nog bara vid Stadsgränsen som en separat banvaktstuga faktiskt byggdes. |
|
Hållplatsbyggnaden såg ut exakt som den som föreslogs
för Hinsholmens hållplats
Från början tycks det endast ha funnits mötesspår,
möjligen med ett utdragsspår ungefär som på ritningen
ovan. Efter dubbelspårsbygget började varannan tur på
linje 3 att 1917 gå till gränsen, och vände med hjälp
av övergångsväxlar. Ett sidospår med växel
i varje ände fanns söder om banan. 1924 konstaterade GS, att
anordningarna var otillräckliga. Så länge "sammanbyggda
vagnar" (ledvagnar, "två rum och kök") användes i den ordinarie
trafiken till Stadsgränsen hade man olägenheter endast med extravagnar
(som antagligen hade motorvagn + släpvagn). I samband med leverans
av stora släpvagnar fanns det emellertid risk att de sammanbyggda
vagnarna skulle flyttas till annan linje, och då skulle "betydande
svårigheter uppstå vid ifrågavarande station" - en slinga
behövdes! [skrivelse till GS styrelse den 10 november 1924]
Banvaktstugan. GS-bild i Göteborgs region- och stadsarkiv
1925 byttes det gamla hållplatsskjulet mot en ny väntpaviljong kombinerad med kiosk. Samma år tillkom den första av de hittills tre generationerna av vändslinga. Slingbygget medförde också, att 128 meter vignolräls byttes mot rännräls.
1928 började en bussägare köra anslutande trafik till Rud via Grimmeredsvägen. Midsommarafton 1930 hissades alla flaggor i Önnered, för då fick denna lantliga idyll för första gången en någorlunda direkt vägförbindelse mot Göteborg. Bussturerna förlängdes från Rud till Önnered via den nya vägen. 1936 fick även Fiskebäck bussförbindelse från Stadsgränsen via Grimmeredsvägen.
Bilden nedan togs i januari 1936. Då höll man på att bygga en ny slinga, som syns ungefär mitt i bilden. Den befintliga slingan, med två spårvagnståg, syns ovanför den blivande. Omedelbart till höger om befinliga slinga, och ovanför den blivande, ligger Långedragslinjens banvaktstuga. Den första slingan låg ivägen för den nya Älvsborgsvägen, alltså nuvarande Torgny Segerstedtsgatan [Bild från 1434 Ahlén, Göteborgs region- och stadsarkiv]
Nya slingan togs i bruk i mars 1926. Då flyttades väntpaviljongen närmare själva stadsgränsen, och hamnade på andra sidan av banvaktsstugan. 1937 eller senare revs banvaktstugan, som på senare tid var bostad för GS banmästare. Det är oklart när banvakterna avveckades och ersattes med banarbetare som tjänstgjorde över hela spårvägsnätet. GS skrev den 1 november 1937 till Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen att man hade för avsikt att riva stugan, som var i dåligt skick. Något behov av tjänstebostad fanns inte längre, banmästaren hade gått i pension en månad tidigare [VoV dnr J 1577 1937]
1945 införlivades Västra Frölunda med Göteborg, och
hållplatsen kunde inte gärna längre heta Stadsgränsen.
Det nya namnet, Kungssten, infördes 1946 men lär dock sedan lång
tid tillbaka ha förekommit som beteckning på en lokal sten.
Området väster om stationen var fram till 1960-talet i
ännu större omfattning än nu ett lokalt affärscentrum.
Befolkningen i närområdet fortsatte för övrigt att
kalla platsen Gränsen under flera decennier efter stadsgränsens
utflyttning.
Sidan uppdaterad den 7 oktober 2011