Borås: Brand i signalställverket 1949

Nedanstående redogörelse finns i SJ centralarkiv (numera i Riksarkivet) , elektrotekniska byrån dnr 82/45,  i volym Ebrsi EI:7

Brand i signalställverket Borås C den 5/1 1949

Den 5/1 1949 kl. 19.48 utbröt eld i signalställverket å Borås C med påföljd att ställverkets inredning fullständigt förstördes. Ställverket är placerat över spår nr. 7 omedelbart väster om gångviadukten och var uppbyggt av trä å en över spåret ställd järnkonstruktion. Byggnadens golv är beläget c:a 6 m. över r.ö.k. Till ställverket leder en över spår nr. 6 byggd gångbro. Spåren under och invid ställverket äro elektrifierade och upphängningspunkter för kontaktledningen (isolatortyp K-lb) äro monterade under ställverkets trägolv. Ovannämnda järnkonstruktion och därmed upphäng-ningspunkternas konsoler äro anslutna till oisolerade räler medelst tvenne 8 mm koppartrådar, vilka efter branden konstaterades vara felfria. Branden orsakades av en kvarliggande ljusbåge som uppstod vid ett isolatoröverslag i en av ovannämnda upphängningspunkter. Isolationsavståndet i den aktuella punkten är 360 mm till det fäst-järn-, som uppbär isolatorkonsolen och 460 mm till ställverkets ovan fästjärnet befintliga trägolv. Vid sidan om isolatorn och på ett avstånd av 350 mm från denna var ett knippe till ställverket hörande kablar uppdragna genom golvet. Kablarna, som icke befriats från juteomspinningen, voro fastklammade å ställverkets järnkonstruktion.
                                                                                    
Om de närmare omständigheterna kring branden har följande inhämtats.

1. Driftläge.         

Vid tillfället, ägde samkörning rum mellan driftcentralerna i Sjömarken (linje Am) Fjärås (linje N) samt Alingsås (linje NS). I linjerna från Sjömarken mot Alingsås och Fjärås voro resp. zongränsbrytare KS-3 och KS-4 i Almedal inkopplade. Schematiskt framgår driftläget av vidstående skiss.    

Brytaren KS-3 utgöres av ställverksvagnen litt Q-31 nr. 2 och är  försedd med vanlig linjebrytarautomatik och brytaren KS-4 är av  för zongränsbrytare gängse typ med automatik. Normalt finnes i serie med KS-3 en brytare KS-5 inkopplad. Denna var emellertid sedan någon tid på grund av ett uppkommet fel tagen ur drift och insänd till Asea för reparation. Sagda brytare saknar emellertid automatik och är normalt inställd för utlösning vid 400 A.

Anordningen för automatisk nödutlösning var tagen ur drift å Borås C.

2. Brandens uppkomst.

Å spår nr. 6 och omedelbart väster om ställverksbyggnaden. stod godstågs nr. 9902 vagnssätt uppställt. Tåget skulle avgå till Herrljunga kl. 19,45.  Till tågsättet   --------  vilket sannolikt  bildades mellan isolatorbandet och intilliggande järnkonstruktioner. Ljusbågen torde i första hand ha antänt de invid isolatorn befintliga kablarna och sannolikt även ställverkets trägolv. Då lokföraren observerade det inträffade backade han omedelbart tåget not väster, då han befarade att kontaktledningen kunde falla ned.

Händelsen hade även iakttagits av den vid tillfället tjänstgörande tågklareraren sts. I. Rydén, Borås, som befann sig i tågklarerarkuren. Denna är belägen c:a 100 m. öster om ställverket och sikten mot detta är skymd av taket över plattformen mellan spåren 4 och 5. Strax innan överslaget inträffade hade tåg 502 inkommit å spår nr. 4 varigenom sikten mot ställverket ytterligare skymdes.

Rydén har uppgivit att han omkr. 19,45 iakttog ett intensivt sken som tycktes vara koncentrerat kring trakten av ställverket. Han sprang ut för att söka konstatera orsaken, återvände omedelbart till tågklarerarkuren och ringde upp driftcentralen i Sjömarken och yttrade ungefär följande: "Detta är från Borås. Det har lyst om en isolator. Nu brinner det i ställverket och vi vill ha spänningslöst". Han hade därefter bl.a. beordrat alarmering av brandkåren i Borås. Rydén uppgav vidare att han icke uttryckligen begärt nödutlösning men skulle, om nödstoppsutrustningen varit i funktion, använt denna.

3.  Åtgärder å kontaktledningsnäten.

Linjebrytarna Am i Sjömarken och N i Fjärås löste kl. 19,48. NS i Alingsås löste däremot icke. Av allt att döma funktionerade icke brytaren KS-3 i Almedal och omständigheterna kring zongränsbrytarens KS-4 verkningssätt vid tillfället äro som av det följande framgår mycket dunkla.

Driftvakten i Sjömarken säger sig ha mottagit telefonmeddelandet från Borås ungefär kl. 19,51 och brytaren Am hade då gjort det andra återinkopplingsförsöket. Driftvakten utförde omedelbart en frånmanöver på brytaren för att stoppa den automatiska inkopplingen, och ringde därefter omedelbart driftvakten   i Alingsås och anmodade denne att bryta samkörningen. Driftvakten i Alingsås satte sig omedelbart i förbindelse med Almedal och begärde kontroll på brytarens KS-4 läge och meddelades att denna indikerade frånläge. Då driftvakten var av den uppfattningen att en frånmanöver å manöverenheten medförde att brytarens automatik sattes ur funktion begärdes och utfördes denna manöver (kl. 19,52). Brytare NS i Alingsås frånslogs kl. 19,54, varvid således all matning mot Borås upphörde. Driftvakten i Sjömarken begärde vid samma tidpunkt att frånskiljare H i Borås skulle brytas och genom en lokförares försorg jordades kontaktledningarna medelst jordningsstång som upphängdes å kontaktledningen över spår nr. 7. Jord------

I driftcentralen, Fjärås, trädde vid driftstörningens början strömrusningsreläet i verksamhet och löste brytaren. Sedan samtliga automatiska återinkopplingsförsök misslyckats gjordes tvenne även misslyckade manuella inkopplingsförsök. Vid därefter företagen mätning å norra linjen konstaterades att linje N var spänningsförande och att spänningen var c:a 10,5 kV. Efter en kort stund blev emellertid linjen spänningslös. Härvid gjordes ett nytt manuellt återinkopplingsförsök,varvid brytaren stannade i till-läge c:a 1 minut,varefter den löste på nytt. Sedan det andra automatiska inkopplingsförsöket misslyckats frånmanöverera-des brytaren för hand och företagen spänningsmätning å norra linjen visade 11 à 12 kV. I detta läge uppringdes driftcentralen Alingsås i syfte att få samkörningen bruten.

 4. Eldsläckning.

Enl. registrering å brandstationen i Borås larmades brandkåren kl. 19,55. Den inträffade på brandplatsen kl. 20.oo. Ledningspersonal från Sjömarken utryckte med ledningsavdelningens bil. omkr. kl. 20.lo och inträffade på brandplatsen omkring kl. 20,15. Brandkåren påbörjade omedelbart efter sin framkomst släckning med kemiska medel och fortsatte med vattenbegjutning sedan den utförda jordningen kontrollerats eller omkring kl. 20.15.


I anslutning till vad ovan under olika rubriker anförts må följande framhållas.
Till brytaren KS-3 hörande strömökningsrelä provades med reläprovningsaggregat senast den 14/10 1948 och inställdes då på lägsta möjliga kortslutningsström (175 A). Vid provet löste reläet vid 210 amp. Till brytaren KS-4 hörande reläer provades omedelbart före samkörningens upptagande den 19/11 1948.

Isolatorerna å Borås C rengöras och undersökas periodiskt och å den aktuella platsen hade tvättning ägt rum i okt, 1948.

Till brandens uppkomst medverkade en rad faktorer främst den, att motståndet i ljusbågen begränsade kortslutningsströmmen så att brytarutrustningarna KS-3 i Almedal och N i Alingsås icke fungerade.

Matningen från driftcentralerna i Fjärås och Sjömarken avbröts som tidigare nämnts genom att linjebrytarna på resp. platser trädde i funktion. Huruvida och när zongränsbrytaren KS-4 i Almedal fungerat kan icke med säkerhet fastställas. Det är dock tänkbart att den frånmanövrerade i det ögonblick vederbörande i Fjärås vid företagen spänningsmätning konstaterade att linjen Fjärås-Almedal blev spänningslös d.v.s. c:a 4 min. efter störningens början.

Även till brandens omfattning bidrogo en rad samverkande, olyckliga omständigheter.

Sålunda fanns i ljusbågens omedelbara närhet så brännbara ämnen som byggnadens trägolv och de förut nämnda signalkablarna. Dessas juteomspinningar ----------
om c:a 7500 k.W under en tid av 3 1/2 à 4 min..

Det kan nämnas att isolatarbulten vid felstället smälte utav och att upphängningsröret därvid föll ned och blev hängande isolationsfritt, vilket av nämnda belastningskurva att döma bör ha skett efter nyss angivna tid.

Att brandkåren icke kunde börja att effektivt bekämpa elden förrän efter c:a 25 min. efter dess uppkomst bidrog givetvis verksamt till brandens spridning.

Göteborg den 17 januari 1949.

---------

Bif.  [saknas]  
Avskrift av driftstörningsrapport Sjö' 4901
"        "    rapport från stf.  Borås C Effektkurva från drc. Alingsås

 



Startsidan

Sidan uppdaterad den 9 januari 2013