Trafikförvaltningen Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar

TGOJ bestod bland annat av Köping - Hults Järnväg, som var den första större järnvägen i Sverige, öppnad våren 1856. KHJ använde till en början brittiska lokförare, och reglementet var därför tvåspråkigt. De signalanordningar som omtalas i reglementet var förstås inte särskilt avancerade.

Historik

Så småningom införde TGOJ liksom många andra banor mekaniska ställverk på många linjestationer. Några platser fick elektriska ställverk 

Lastplatsanläggningar med T-semaforer fanns förstås, och den sista var kanske i Vilsta, där T-semaforen antagligen togs ner i samband med att CTC infördes 1963.

Vid Årby tegelbruk mellan Eskilstuna och Flen fanns en lastplats med T-semafor. Där korsade ett tegelbruksspår med 400 mm spårvidd TGOJ med hjälp av ett löst spårspann. Lervagnar drogs av häst eller sköts för hand.  I Christer Fredriksson och Eric Henrikssons kompendium om driftplatser vid OFWJ kan man på sid 133 -134 läsa om detta. Semaforen hade i varje fall 1921 elektrisk belysning. Bland Väg- och Vattens arkivhandlingar i Riksarkivet finns en skrivelse från 1950, där det framgår att tegelbruket skulle sluta med mörkerkörning på sitt rallspår. Därför skulle signalen vara "ur bruk då mörker råder". Ljuset i signalen skulle också tas bort. På Järnvägshistoriskt forum diskuterades 2014 denna bankorsning. Tydligen hade tegelbruket bandisposition på TGOJ-linjen när lertransporter behövde passera, och de ställde då även semaforen i stopp. Det verkar ändå egendomligt att signalen, som ju även förreglade lastspårets växel/växlar, skulle vara släckt. 

Den stora förändringen för signalväsendet vid TGOJ var när CTC, fjärrstyrning av signalsäkerhetsanläggningar, infördes på 1950- och 1960-talen. Reläställverk, CTC och övrig teknik levererades från västtyska Siemens. Signaleringen blev delvis avvikande från vad som gällde vid SJ. TGOJ hade ursprungligen avsikten att införa en USA-inspirerad trehastighetssignalering, men antagligen fick man modifiera detta med tanke på samtrafiken med SJ.


På Per Forsströms Signalfakta finns en lista över TGOJ-ställverk

Jan Bengtsson har två utförliga webbsidor om CTC-systemet och om signaleringen.    

Grafisk tidtabell från den 1 juni 1958, då CTC införts Nyköping - Skogstorp 


Bangårdsskisser från 1930-talet och andra ritningar

Ludvika - Ställdalen

Kopparberg - Vedevåg

Vanneboda - Köping

(Kolbäck) - (Rekarne)

Kungsör - Flens övre

Silinge - Oxelösund



Källor

Henriksson, Eric och Fredriksson, Christer: "Längs spåren vid Oxelösund - Flen - Westmanlands Järnvägar", 2009




Startsidan

 

Sidan uppdaterad den 9 maj 2015