TGOJ - elektriska ställverk före CTC

På linjestationerna var det före CTC-tiden vanligt med mekaniska ställverk. Några platser fick dock ganska tidigt elektriska ställverk, bland annat knutpunkten Vanneboda.

Vanneboda

Denna knutpunkt nära Frövi fick 1928 ett elektriskt ställverk med mekaniskt förreglingsregister. Vanneboda har förbindelse med stambanan vid Frövi genom ett spår som går ut åt nordost från Frövi. En annan förbindelse går i nordvästlig riktning från Frövi till Röjen vid TGOJ. 1930 utökades ställverket med möjlighet att manövrera förgreningsväxeln vid Röjen. Denna växel hade då sedan 1906 normalt inte behövt läggas om - spåret trafikerades inte. 1930 började dock persontågen från Ludvika åter gå till Frövi.  


Ställverkshuset i Vanneboda 1928,  [Ericssons arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria] 


Ställverksapparaten i Vanneboda 1928. Längst upp till vänster sitter antagligen ett kontrollampsskåp för övervakning av ljussignaler. Spårledningarna repeteras troligen av reläer med indikatorfönster i lådan mitt på ställverksapparaten.   [Ericssons arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria] 

1936 levererade Signalbolaget bland annat 30 kopplingsplintar, 4 reläer, 10 förreglingselement och en hel del annan utrustning till Vanneboda, vilket borde innebära att anläggningen utvidgades och/eller byggdes om. 

Grängesberg

En ny malmbangård togs i bruk 1931. Bergslagsbanans persontrafik flyttades till nuvarande station 1940, TGOJ trafik året därpå.

I Grängesberg tillkom i början av 1940-talet elektromekaniska ställverk både för malmbangården och personbangården. Sistnämnda bangård tillhörde BJ men samutnyttjades. Detta var bland det sista nya ställverken av denna typ i Sverige. Från omkring 1930 var man i allmänhet mer inriktad på ställverk med elektriskt register, som var mer flexibelt och enklare att underhålla. Valet av ställverkstyp för Grängesbergs stationer kan ha styrts av att TGOJ:s signalreparatörer redan var inkörda på elmek-tekniken eftersom ett sådant ställverk fanns vid Vanneboda.  

Anläggningarna projekterades och kontrollerades av SJ:s signalchef Ture Hård. Det verkar som om TGOJ administrerade ställverksinstallationen även på personbangården, som egentligen tillhörde Bergslagsbanan.  

Ställverket till personbangården noteras som levererat 1939, tillsammans med bl a 52 växeldriv (för båda bangårdarna) och 28 skivreläer för malmbangården. 1941 levererades en illuminerad spårplan till malmbangården. Om dateringen av bilden nedan är korrekt, skulle malmbangårdens ställverk ha tagits i bruk tidigast 1943.

Malmbangårdens ställverkshus och ställverksapparat finns fortfarande kvar som en del av det lokala järnvägsmuséet. Huset tillkom redan 1931, men byggdes på 1940. Personbangårdens ställverk var placerat i stationshuset. Denna bangård var delad i en TGOJ- och en BJ-del (med fötbindelseväxlar).  TGOJ-spårens växlar och signaler blev i samband med CTC-införandet överförda till ett fjärrstyrbart reläställverk (Dr). Ställarställverket hade sedan hand endast om SJ-delen av bangården (f d BJ). 1984, när TGOJ-trafiken på bangården i det närmaste upphört. kunde Dr-ställverket ta över SJ-delen. Bangården kunde då fjärrbevakas, och ställarställverket slopades.  



Ställverket för Grängesbergs Malmbangård under montering, troligen hos AB Alpha i Sundbyberg, 1943.  [Ericssons arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria]

Vardera ställverket hade sin egen kraftanläggning med bland annat bensinmotordrivet reservaggregat.

Oxelösund

Omkring 1930 var Signalbolaget i färd med att leverera en anläggning med en ställare och en elektrisk växel. Antagligen hade dessa samband med malmlossningsverksamheten.  Redan 1922 hade TGOJ beställt en elektrisk ställverksanläggning för vagnvändaren. Ställverket skulle förses med två växelställare och två solenoider. Sex kraftiga kontaktanordningar skulle monteras mitt i spåret, och var avsedda att påverkas av "en fällbar trissa å den el. vagnen". Två växeldriv utan tungkontroll samt diverse tillbehör ingick också, men hela ordern annullerades [SIB orderjournal 1922]. Solenoiderna var antagligen tänkta för "fjärrmanövrering" av växelställarna i ställverket, ett sådant arrgangemang användes för lokalomläggning vid de två ställverken i Borås.    

1932 levererade Signalbolaget två växeldriv till TGOJ, dessa skulle kunna tänkas ha varit avsedda för Oxelösund.  1937 leverades i varje fall två motorer för växeldriv till just Oxelösund.



Arboga

1937 levererade Signalbolaget reläer, master, fällbomsdriv mm till Arboga. Det är okänt vad för typ av anläggning detta avsåg, kanske bara en fällbomsanläggning?. 1937 levererades ett växeldriv, 1944 en dvärgsignal, 1946 tre ljussignallyktor, 1948 två motorer och diverse reläer. Kanske ett elektriskt ställverk, eller ett mekaniskt med vissa elektriska inslag? I boken "Sveriges Järnvägstationer" från 1948 uppges i varje fall att stationen hade ett elektriskt ställverk.


Nyköping S

I slutet av 1940-talet fick Nyköping S en elektrisk ställverksanläggning. Närmare detaljer om ställverkstyp mm är inte kända. Signalbolaget levererade i varje fall 1946 ett reläställverk, illuminerad spårplan, reläer, fyra driv, fyra betongmaster, fyra sodaelement mm. Hösten 1946 levererades kabeländboxar, två växellås och ytterligare reläer.

Nedan några bilder från Ericssons arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria:
 

TGOJ:s funktionalistiska stationshus avviker klart från SJ-stationen Nyköping C. Elmännen i stolparna kanske förstärker matningen för att försörja det nya signalställverket? Ett mindre TGOJ-hus i samma stil som vid södra stationen fanns vid TGOJ:s hållplats vid planen framför SJ:s centralstationshus. Nyköpings södra låg för övrigt mer centralt till än centralstationen, detta kan förklara det stora antalet parkerade cyklar. .
Ingenjör Wästfelt betraktar ett växeldriv typ JEA 23

Relähyllor
Relähyllor sedda från baksidan


 

Källor

Ericssons arkiv hos Centrum för näringslivshistoria

"Beschreibung einiger moderner Weichen- und Signalsicherungsanlagen", utgiven av L.M. Ericsson 1930 

Windahl, E.G.: "Orientering beträffande de elektriska ställverksanläggningarna vid Grängesbergs person- och malmbangårdar" i SEJIF meddelande 192 1942.

 


TGOJ

Startsidan

Sidan uppdaterad den 28 december 2008